Lars Thulin: 10 saker alla kvinnor borde veta om romarriket
1. Rom byggdes inte på en dag. Huvudstaden sägs ha grundlagts på 750-talet före Kristus av bröderna Romulus och Remus. Som blev så oense om gränsdragningarna att Romulus slog ihjäl sin bror. Eller om det var för Remus ständiga tjat om att ”vi kommer inte att bygga Rom på en dag vet du”.
2. Romarnas recept på betong, som i vissa fall stolt hållit uppe såväl akvedukter som broar och cirkusteatrar i 2000 år, är en av många tekniska landvinningar som under sekler visat sig omöjliga att återskapa. Fram till i tisdags, höll jag på att säga. Eller åtminstone för ett halvår sen, då forskare menade sig ha avslöjat det hemliga receptet: osläckt kalk, vatten och vulkaniska mineraler. Blanda i rätt ordning, låt stå i 2000 år.
3. Alla vägar bär inte till Rom. Men en gång i tiden kunde man utgå ifrån att alla hållbara vägar gjorde det. Romarna skojade visst om många saker, men aldrig om handel och truppförflyttning. Deras vägbanor var seriösa med lager av grus och sten, anlagda med dränering och milstenar. Samt rikligt med slavar.
4. Romarna snodde ihop sina gudar. När Grekland tvångsanslöts till imperiet blev romarna så imponerade av den färgstarka mytologin att intellektuella började använda grekiskan som en klassmarkör. Medan misstänkt lika kopior av gudarna Zeus, Venus och Poseidon plötsligt dök upp i Rom – fast nu med nya pass i vilka det stod Jupiter, Afrodite och Neptunus. Det hade aldrig hållit i domstol. Om inte dåtidens copyrightlagar hade skrivits av romare, förstås.
”Vi killar har respekt för folk som kan organisera imperier och samtidigt lite med vänsterhanden anlägga badhus, avloppssystem, dricksvattenledningar och tjusiga mosaiker av nakna tjejer.”Lars Thulin
5. Inte alla kristna blev kastade till lejonen. Det är en myt! Många blev också kokade levande, brända på bål, flådda, halshuggna eller använda som mål för pilskytte. Det finns få exempel på kristna som kom undan med en skarpt formulerad tillsägelse.
6. Romarna samlade urin i tunnor längs gatorna, blandade i vatten – och tvättade kläder i det. Jag hittar inte på det här. Jag är mån om min trovärdighet.
7. För att skilja sig i det gamla Rom räckte det med att samla sju vittnen och inför dem deklarera att man slagit upp. Lite av en kvinnofälla, förstås, eftersom männen ägde all fast egendom.
8. Om vissa kejsare – som Caligula och Nero – kan man dra i stort sett vilka skrönor som helst utan att överträffa verkligheten. Caligula lär exempelvis ha gjort sin häst till senator, och byggt ett marmorhus där den kunde hålla middagssällskap. Nero, mest känd för att ha dansat och sjungit medan Rom brann, mördade inte bara sin mor utan även två fruar. Han ångrade sig dock lite över fru nummer två, skaffade hem en ung pojke som liknade henne, kastrerade honom, klädde honom i kvinnokläder och gifte sig med honom i stället.
9. Fint folk åt i liggande ställning, eftersom de fått för sig att det hjälpte matsmältningen. Det gör det inte. Men ligger man på vänster sida blir man inte lika fort mätt. Och givetvis uppmuntrar det till en lur på maten. Om det kulinariska finns det tonvis med fascinerande fakta. Fisksåsen garum, en salt sörja av jäst fisk och inälvor, var romarnas ketchup. Kunde användas till allt – inklusive desserter. Höjden av lyx var papegojtungor och fyllda möss. Sann romersk hedonism tillät också att man åt så mycket att man fick kräkas mellan rätterna. Slavarna fick torka upp.
10. Romarnas kalender står modell för vår – men själva fick de aldrig rätt på den. Länge hade man bara tio månader, under ett år med 304 dagar. Inlett av mars och med de fyra sista sträckorna bara numrerade: sjuan (september), åttan (oktober), nian (november) och tian (december). Till sist insåg man att det inte funkar, om än tanken var god, att bara strutsa bort vintern. Så för att följa månens cykler lade man till januari och februari.
”Men vänta nu”, säger ni då, ”det ger ju året bara 355 dagar”. Jo, precis. Då och då fick man stoppa in en trettonde månad, Mercedinus. Men eftersom kalendern påverkades av sådd och skörd, fester, politiska skäl samt en vidskeplig förtjusning för turnummer, fortsatte romarna med hopplöst osynkade kalendrar utan att någonsin få bingo.
Lite är det för att Rom föll som vi tänker på dem. Det ger otäcka ekon in i vår tid. Trots allt var romarna samhällsbyggare som skapade ett tusenårigt imperium. Vi killar har respekt för folk som kan organisera imperier och samtidigt lite med vänsterhanden anlägga badhus, avloppssystem, dricksvattenledningar och tjusiga mosaiker av nakna tjejer.
Även om ”romartrenden” såklart är en överdrift, är den en uppfriskande nyansering av den gamla klichén att män bara tänker på en sak. Eller sex, då.
Vi tänker visserligen främst på sex. Men mest på hur man gjorde det i det gamla Rom.
