Vd:s årslön – arbetares livstidslön

Efter en nedgång under finanskrisen växer nu toppchefernas löner åter snabbare än industriarbetarnas. I genomsnitt har en medlem av makteliten inkomster motsvarande 17 gånger högre än vad en industriarbetare har i lön. Det visar den elfte rapporten i LO:s serie om maktelitens inkomstutveckling.

Undersökningen bygger på ett urval av närmare 200 maktpositioner inom olika maktsfärer i samhället.

Inom näringslivet är det vanligt att chefernas månadslön kompletteras med olika former av "mjuka bonusar", något som LO har tittat närmare på i rapporten. Förmånerna består exempelvis av tjänstebil, privat sjukvård och hemservice.

"Även bostadsförmåner förekommer bland toppchefer, ett välkänt exempel på detta var att Nordea köpte en lägenhet som kostade över 20 miljoner kronor för att användas av bankens vd", skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin och LO-ekonomerna Jeanette Bergström och Torbjörn Hållö.

LO har undersökt förmånerna för de ledande befattningshavarna på de 50 största svenska företagen. Resultatet visar att olika former av mjuka bonusar förekommer på 44 av de 50 företagen.

I genomsnitt fick en vd i de förmånsutdelande företagen förmåner för cirka 200 000 kronor under 2010. Den vd som kvitterade ut mest fick nästan 1,3 miljoner kronor utöver den vanliga lönen.

I genomsnitt tjänade storbolagschefer, ledande politiker, höga fackliga företrädare, generaldirektörer och andra inom makteliten, 5,2 miljoner kronor före skatt under 2010. Det kan jämföras med en genomsnittlig industriarbetarlön på 307 234 kronor, enligt LO.

– Det här är en beskrivning av hur det ser ut. Det är viktigt att med jämna mellanrum kunna lägga fram att så här ser det ut svart på vitt, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin.

Som ordförande tjänade hon själv dryga miljonen under 2010.

Enligt LO är det en "internationell trend" att de som tjänar allra mest drar ifrån i inkomstligan.

– Sverige har fortfarande relativt små inkomstskillnader, men ökande, säger chefsekonom Ola Pettersson.

Föga oväntat menar LO att regeringen gynnar de svenska toppinkomsttagarna.

– Av de reformer som genomförts under den borgerliga regeringen har den gruppen fått närmare fem procent, säger Ola Pettersson och nämner bland annat sänkt statlig inkomstskatt, slopad förmögenhetsskatt och rut-avdraget.

I reda pengar handlar det om runt 70 000 kronor varje år som de med högst inkomst tjänar på skattesänkningarna och reformerna. För den som har en månadslön på 20 000 kronor handlar det om cirka 13 000 kronor varje år, enligt LO:s beräkningar.

En industriarbetare tjänade i snitt 307 234 kronor 2010, eller 25 183 kronor i månaden, enligt LO som hänvisar till siffror från SCB.

Det jämföras med exempelvis Electrolux vd som hade en inkomst av tjänst på över 27 miljoner kronor 2010. Sveriges statsminister tjänade nära två miljoner kronor och SJ:s vd drygt fyra miljoner kronor.

Av LO:s sammanställning framgår vidare att ärkebiskopens lön låg strax över miljonstrecket 2010, att rektorn för Handelshögskolan i Stockholm tjänade dubbelt så mycket och Handelsbankens chefsekonom hade en inkomst av tjänst på nära 5,4 miljoner kronor.