Svensk man döms för folkmord
Rättegången har krävt mycket tid, arbete och resurser. Dels pågick den i ett halvår, dels åkte hela rätten ner till Rwanda i flera veckor för att där höra vittnen och inspektera brottsplatser.
Någon teknisk bevisning i fallet fanns inte, utan rätten fick gå på vittnenas utpekanden. Försvaret hävdade att det är svårt att minnas rätt från ett kaotiskt förlopp för 19 år sedan. Åklagarsidan drev i sin tur linjen att man mycket väl minns kärnan i traumatiska händelser, särskilt om man utsatts för grova brott av någon man känner till.
– Problemet är att man inte kan glömma, som kammaråklagare Magnus Elving uttryckt saken.
Den åtalade tillhör Rwandas majoritetsfolk hutu men har svenskt medborgarskap, vilket förklarar att rättegången hålls i Sverige. Han bor med sin familj i en stad i Mellansverige, men har levt och arbetat internationellt, för FN och hjälporganisationer.
Det var extremister bland hutuer som ledde det noga planerade folkmordet av minoritetsfolket tutsier. Macheteknivar hade inhandlats i hundratusental, dödslistor upprättats. Men den händelse som utlöste massmördandet var nedskjutningen - oklart av vem - av det flygplan som dåvarande hutupresidenten Juvénal Habyarimana och hans burundiske kollega Cyprien Ntaryamira färdades i.
Ledande nationella politiker, militärer, präster, borgmästare och medier deltog sedan i dödandet, som varade i 100 dagar tills tutsigerilla stoppade det.
Folkmordet Rwanda släckte totalt cirka 800 000 liv.
