Riksdagsmajoritet mot fas 3

Eftersom de olika faserna styrs av en förordning från regeringen och inte av lag, så kan inte riksdagen rakt av skrota fas 3. Därför uppmanas regeringen att införa ett moratorium och återkomma med förslag.

– Ju längre tiden har gått, desto fler problem har uppdagats, säger Josefin Brink (V).

Hon nämner att hälften i fas 3 utför ordinarie arbetsuppgifter medan andra inte gör något vettigt alls utan hamnar i skojprojekt, som företagen tjänar pengar på.

– Det finns ingen majoritet i riksdagen för den förda politiken, påpekar Mehmet Kaplan (MP).

Tillsammans med Ylva Johansson (S) begär de att regeringen skyndsamt redovisar vilka åtgärder som vidtagits.

Enligt Tomas Tobé (M), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, går det inte att säga att fas 3 skulle stoppas med oppositionens utskottsinitiativ eftersom det inte innehåller några gemensamma förslag om vad som skulle komma i stället.

Han hänvisar till att en översyn av hela jobb- och utvecklingsgarantin pågår och att förändringar är på gång.

Enligt Tobé är det största problemet med fas 3 att se till att de arbetslösa får en meningsfull sysselsättning och han vill ha en skärpt kontroll av anordnarna. Han hänvisar också till att arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) öppnat för att fas 3 ska kunna innehålla kortare utbildningsinsatser.

– Men huvudproblemet är att företagen inte vill anställa de långtidsarbetslösa. Många i fas 3 har redan gått en eller två arbetsmarknadsutbildningar, säger han.

Jobb- och utvecklingsgarantin för arbetslösa infördes 2007. I fas 1 handlar det mest om coachning och att skriva CV. Fas 2 innehåller bland annat olika utbildningsinsatser. Efter 450 dagar infaller fas 3 och då försvinner alla andra stödåtgärder och de arbetslösa ska erbjudas någon aktivitet som inte konkurrerar med ordinarie jobb.

I dag finns 26 000 personer i fas 3. Antalet personer beräknas gradvis öka.

– I år är ökningen 35 procent trots en rekordstark arbetsmarknad. När ska människor få jobb om inte nu, säger Ylva Johansson.