Regeringen satsar på fler ingenjörer

Kostnaden för staten beräknas till 214 miljoner kronor när satsningen är fullt utbyggd och alla årskullar fyllts på 2018.

Totalt handlar det om 1 600 nya högskoleplatser för civilingenjörer och högskoleingenjörer de kommande åren. Anledningen till att regeringen valt att satsa är att intresset bland ungdomar för ingenjörsutbildningar ökat de senaste två åren efter att minskat de föregående 20 åren, enligt Jan Björklund.

– Då vill vi möta det intresset med fler platser så att de som har förutsättningar att fullfölja utbildningen också blir antagna, säger han till TT.

Kritiker hävdar ofta att sådana här satsningar kommer för sent och när studenterna är färdiga har efterfrågan minskat.

– Det tar fem år att utbilda en ingenjör och sedan ska de arbeta i 40 år, så det är väldigt långsiktiga investeringar. Men jag håller med om att satsningen borde gjorts för tio år sedan, men då fanns inget intresse bland ungdomarna.

Enligt de flesta bedömare råder det i år balans mellan tillgång och efterfrågan på civilingenjörer. Jan Björklund tror dock att efterfrågan kommer att öka.

– Medelåldern på Sveriges ingenjörer är väldigt hög. När de går i pension kommer det att bli brist om vi inte utbildar fler.

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på fackföreningen Sveriges ingenjörer, välkomnar satsningen.

– Det som gläder mig mest är att man uppmärksammar högskoleingenjörerna. Civilingenjörer har redan ett väldigt starkt varumärke, men det stora behovet framöver är högskoleingenjörer.

– Eftersom de stora pensionsavgångarna framöver gäller 40-talisterna som är gymnasieingenjörer så är det högskoleingenjörer som är intressanta. Det är också högskoleingenjörer som efterfrågas av industrin.

Skillnaden mellan högskoleingenjörer och civilingenjörer är framför allt utbildningstiden. De förstnämnda har treårig utbildning och civilingenjörerna fem.