Partiledarna debatterar i riksdagen

Särskilt fokus ligger på den hårt trängde S-ledaren Håkan Juholt som tampas med dåliga opinionssiffror, intern kritik och nya klavertramp. Han har tidigare sagt att han ska presentera nya politiska förslag för att ta Socialdemokraterna ur krisen i debatten i dag.

Juholt angrep statsminister Fredrik Reinfeldt för vad han kallade utförsäljningen av de gemensamma tillgångarna.

– Varifrån kommer mandatet att sälja ut Sverige? Varifrån kommer beställningen att rea bort våra gemensamma tillgångar? Varje dag kommer det rapporter om detta. Senast en vårdcentral i Stockholm som såldes för 700 000 kronor och sedan såldes för 20 miljoner, sade han.

Fredrik Reinfeldt svarade med att Juholt just gett exempel på det han i sin inledning tog upp.

– Detta är det höga tonläget, karikatyrer av samhällsutvecklingen, som inte är korrekt. Vi har sålt Vin och Sprit. Vill Håkan Juholt köpa tillbaka det? frågade han.

Enligt Reinfeldt drivs fortfarande en majoritet av vård, skola och omsorg i kommunal regi. Det är bra, men det är också bra med alternativ, framhöll han.

Men Håkan Juholt upprepade kritiken.

– Jag har lyssnat in den vrede som finns runt om i landet. Moderaterna driver på att sälja ut skolor, sjukhus och vårdcentraler. Ni skänker bort våra gemensamma tillgångar, sade han.

Men Reinfeldt angrep Juholt för att vara verklighetsfrånvänd.

– Se verkligheten som den ser ut, det är mycket intressantare än det höga tonläget från oppositionen som helt saknar egen politik utan bara är förälskad i det höga tonläget, sade Reinfeldt som också hävdade att inte finns någon opposition som är beredd att ta ansvar.

I sitt anförande angrep Håkan Juholt regeringen för att driva en politik som driver isär Sverige.

– Varslen ökar, 30 000 nya personer anmälde sig som arbetslösa i december. Den otrygghet som sprider sig runt om i landet riskerar att förlänga och fördjupa krisen, sade han.

Det är trygga människor som vågar investera och satsa på framtiden, framhöll han.

– Arbetslösheten minskar inte genom att man gör de arbetslösa fattigare. Utanförskapet hålls inte tillbaka genom att man tar resurser från sjuka och arbetsskadade, sade Juholt.

– Socialdemokratin kommer aldrig att acceptera den massarbetslöshet som nu biter sig fast, sade han och lovade arbete åt alla.

Juholt målade med breda penseldrag upp en politik som frigör kraften i Sverige, där bostäder byggs, alla ungdomar har gymnasieutbildning, storstäderna blir världsledande i miljövänlig uppvärmning och välfärden stärks.

Han anklagade regeringen för att gömma undan arbetslösheten i Fas 3, som nu är en större arbetsgivare än Volvo.

– Det är tomt, uppgivet, urskuldande men framför allt uppblåst, sade Juholt i sin sammanfattning av regeringens politik.

Fredrik Reinfeldt replikerade med att fråga om kostnaderna.

– Ja, hur många miljarder per minut tror ni Håkan Juholt gjorde slut på? Fanns det något som inte skulle få mer? Gigantiska offentliga utgiftssatsningar och enorma skattesänkningar, märkte ni det? Allt till alla i högt tonläge, sade Reinfeldt.

– Det måste ju någonstans hänga ihop det man säger och det man föreslår, sade han.

Juholt svarade med att ifrågasätta om regeringen för en ansvarsfull politik.

– Fredrik Reinfeldt leder den regering som genomfört skattesänkningar på upp till 100 miljarder kronor, som sålt ut ovarsamt, nästan skänkt bort, reat ut det vi tidigare ägde tillsammans.

Reinfeldt påminde om att Socialdemokraterna accepterat de skattesänkningar som hittills gjorts.

Vänsterpartiets nye ledare Jonas Sjöstedt koncentrerade sig på europakten och vad den, enligt V, står för. Och att Moderatledaren egentligen borde tacka Vänsterpartiet och andra på nej-sidan i folkomröstningen om euron 2003.

– Om Fredrik Reinfeldt och Moderaterna hade fått som de velat hade vi varit med och hade haft högre arbetslöshet och högre räntor, sade Sjöstedt och undrade varför Reinfeldt inte vill respektera nejet i folkomröstningen eftersom det borde innebära ett nej till att Sverige ska ansluta sig till euroländernas pakt för budgetdisciplin.

Reinfeldt försvarade sig med att han försöker visa respekt för både folkomröstningen om EU-medlemskapet 1994, som gav ett ja, och folkomröstningen om euron som slutade med ett nej.