Fastan bröts med frosseri i ägg
Bara var fjärde säger sig ha kunskap om ursprunget till kalasandet i ägg, enligt en nätenkät som branschorganisationen Svenska Ägg låtit genomföra.
Förklaringen är egentligen ganska enkel. Under påsken var tillgången på ägg ofta riklig. Med våren kom ljuset tillbaka och hönorna började värpa. Samtidigt hade man under fastan före påsk, på den tid Sverige var katolskt, fått avstå ägg under lång tid och äggmat vid påsk blev därför extra populärt.
– Ägget har också en stark symbolisk betydelse som hör samman med våren, det är en sinnebild av livets ursprung, säger Göran Sjögård, folklivsforskare vid Lunds universitet.
I snitt äter vi dubbelt så många ägg under påskhelgen som en vanlig helg – fyra i stället för två. Många målar äggen i glada färger, även det en sedvänja med gamla anor.
– På medeltiden bar folk med sig korgar med dekorerade ägg till kyrkan för att låta prästen välsigna dem. Färgningen var ett sätt att markera äggens betydelse, säger Göran Sjögård.
Redan då gav man målade ägg som gåva. Senare kom konstgjorda ägg i exempelvis glas och porslin. I dag är det oftast ett pappägg fyllt med godis vi ger bort.
