EU-besked om Ipredlagen

EU:s domstol bedömer i sitt utlåtande i Ephonemålet att den svenska lagstiftningen gör en rimlig avvägning mellan upphovsrättsinnehavarnas skydd för sina rättigheter och internetanvändarnas skydd för sina personuppgifter. Det bör innebära att det inte finns något EU-rättsligt hinder för att tvinga Ephone att lämna ut personuppgifterna till ljudboksförlagen.

– Jag ser inte det här som en öppning för att på bred front jaga upp fildelare utan nu har vi äntligen en laglig möjlighet att över huvud taget kunna agera i fall som inte nödvändigtvis skulle lett till fängelse, säger Ludvig Werner, vd för skivbolagens branschorganisation Ifpi.

TT: Kan vardagsfildelare känna sig säkra på att inte bli utsatta för ekonomiska krav i civil domstol?

– Absolut inte. Vi är inte rädda för att ställa ekonomiska krav och det kan ha en avskräckande effekt. Men orsaken till att Ipred är bra är inte att vi vill tjäna pengar genom att skicka ut 200 000 anmälningar med fakturor. Och ett varningsbrev kan också vara en effektiv väg framåt.

Ephone ålades av tingsrätten att lämna ut uppgifterna enligt den omstridda Ipred-lagen. Målet överklagades ända upp till Högsta domstolen, som bett EU-domstolen om hjälp. Ännu har ingen dom med stöd av Ipredlagen vunnit laga kraft, i väntan på hur EU:s domstol tolkar den.

Ipred-lagen trädde i kraft den 1 april 2009. Med lagens hjälp kan skivbolag, ljudboksföretag eller andra upphovsrättshavare i domstol begära ut personuppgifter om vem som innehar en ip-adress som misstänks användas till olaglig fildelning.

Daniel Westman, IT-rättsjurist vid Stockholms universitet, bedömer att ljudboksförlagen i huvudsak får rätt i EU:s domstols bedömning.

– De svenska domstolarna har en möjlighet att i det enskilda fallet pröva om det är rimligt att lämna ut uppgifter och det är ett tillräckligt integritetsskydd enligt domstolen, säger Westman.

Därmed är det också rimligt att tro att Högsta domstolen kommer att ställa sig på ljudboksförlagens sida när HD lämnar sin dom. Det enda frågetecknet är om utredningen i Ephonefallet var tillräckligt noggrann.

– Vi känner oss väldigt nöjda med den här domen. Det är oerhört viktigt att vi har fått det här beskedet. Det viktiga i nästa steg är att Högsta domstolen ger oss rätt, att bevisen räcker och att vi får rätt att få ut personuppgifterna. Den illegala publiceringen som skett från det här IP-numret är ju omfattande, säger Kristina Ahlinder, vd på Förläggareföreningen.

Bo Wigstrand var tidigare vd på Ephone och tog beslutet att säga nej till ljudboksförlagens krav på att få ut personuppgifter. Han är besviken över EU-domstolens besked och befarar att det kan leda till en bred jakt på fildelare.

– Jag hade hoppats på ett annat utslag. Och om ljudboksförlagen får rätt i HD så öppnar det för att privata intressen med vag bevisföring kan begära ut uppgifter på kunder, säger Wigstrand.

Men trots beskedet från EU:s domstol är det inte säkert att Ephone tvingas lämna ut personuppgifter om sin kund, bedömer advokaterna på Wistrand advokatbyrå som är Ephones juridiska ombud. Skälet är att det också ska bevisas att ljudböckerna i målet verkligen var tillgängliga för allmänheten.

– Frågan om ett utlämnande strider mot EU-rätten är bara en delfråga i målet. Huvudfrågan är den upphovsrättsliga frågan om det kan anses finnas sannolika skäl för att ljudböckerna gjorts tillgängliga till allmänheten trots att de var lagrade på en lösenordsskyddad ftp-server. Om Högsta domstolen följer hovrättens linje så ska inte uppgifterna lämnas ut till ljudboksförlagen, säger advokat Magnus Moström.