Blågula lekplatser säljer i världen

Svenska lekplatser är heta och går på export.

– Vi har haft en tillväxt på närmare tio procent per år sedan 2003, mycket tack vare exporten. Och vi tror att den kommer att öka kraftigt de närmaste åren, säger Jan Johansson, vd för Smålandsbolaget Hags vars lekplatser finns i drygt 60 länder.

– Just nu växer Sydkorea och Östeuropa stort.

Hags export av färgstarka hus, rutschkanor och gungor på teman som båt, slott eller snö uppgick i fjol till drygt 200 miljoner kronor och stod för cirka 55 procent av bolagets totala försäljning. I år har man känt av den globala finanskrisen, tillväxten kommer att bromsas upp på grund av krympta budgetar i främst Europa, men Johansson är inte orolig.

– Våra tre senaste länder Indien, Sydafrika och Ryssland är alla gigantiska och där har vi bara börjat.

Hags har också fått en extra skjuts av den stora lekställning i Villa Villekulla-stil man byggt upp utanför den svenska paviljongen på världsutställningen i Shanghai i Kina.

– Lekplatsen är oerhört väl använd och den har gett oss många nya kontakter på den kinesiska marknaden, säger Johansson.

Ett annat bolag på frammarsch är Lekplatsbolaget, vars medarbetare bland annat ligger bakom den populära Mulle Meck-parken i Järvastaden norr om Stockholm samt mycket av det man ser på Junibacken.

– Vår filosofi är att barn inte är lättlurade. Därför bygger vi så riktiga bilar, båtar och hus som möjligt i våra temalekplatser, berättar Mats Westerberg, en av flera industridesigners som ingår i bolagets nätverk.

– Vi vill stimulera barns fantasi så att de blir nyfikna på historia, omvärlden eller en sagovärld.

Lekplatsbolaget har funnits i två år, men flera av medarbetarna har jobbat tillsammans i mer än tio år. Nu duggar förfrågningarna tätt. Junibackens Karlsson på taket-utställning har Lekplatsbolaget återuppbyggt på ett bibliotek i Minsk i Vitryssland, man har skapat en fem meter stor modell av ett hjärta till ett science-center i Skövde och i dagarna åker Westerberg med kollegor till Istanbul för att undervisa industridesignstudenter i hur de jobbar.

– Det gäller att ha barnasinnet på plats och ha bred kunskap – från att teckna, svetsa och snickra till att läsa barnböcker och jobba med datorer, säger Westerberg.