Återhämtningen dröjer
Krisen i Europa gör att det finns betydande nedåtrisker för ekonomin. För svensk del blir det därför en segdragen återhämtning, enligt Anders Borg.
– Vår bedömning är att våren dröjer, och det är risk för fortsatta frostnätter, säger Borg vid en presskonferens.
– Europa har strukturella problem som är betydande, säger han.
– Tillväxten för nästa år för eurozonen ligger på 1 procent nästa år. Det är en väldigt tuff period för världsekonomin, konstaterar finansministern.
Borg räknar upp problemen i Italien, Spanien, Grekland och Cypern. Han fortsatte med att konstatera att företagen i Sverige avvaktar med investeringarna och att hushållen fortsätter ha högt sparande.
– Huvudslutsatsen är att riskerna ligger mer på nedsidan än på uppsidan.
Regeringen spår att BNP växer med 1,2 procent i år och 2,2 procent nästa år och med 3,6 procent 2015, enligt budgeten.
Arbetslösheten bedöms i år bli 8,3 procent och nästa år 8,4 procent för att sedan sjunka till 8,1 procent 2015.
Det är rejäla nedskrivningar från den förra bedömningen från december. Då spådde regeringen en tillväxt på 1,1 procent i år och 3,0 procent nästa år och 3,6 procent 2015. Arbetslösheten bedömdes då landa på 8,2 procent i år, 8,3 procent nästa år och 7,4 procent 2015.
Borg skriver på debattplats i DN att en minst nio år lång konjunktursvacka började 2008.
– Det mest iögonfallande i budgeten är Anders Borgs syn på ekonomiska läget. Han sänker de ekonomiska utsikterna och sänder ett beskt budskap om att vi får vara beredda på en onormalt svag ekonomisk utveckling i kanske tre, fyra år, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.
– Den ekonomiska våren har flyttats fram, på samma sätt som den riktiga våren.
Bergqvist tycker att Borg har rätt – återhämtningen efter finanskrisen kommer att ta tid, och världsekonomin och Sverige står inför en syrefattig tillväxt. Han anser att den ekonomiska prognosen i vårens budget har en bättre verklighetsförankring än tidigare.
Men i vårpropositionen konstateras att det råder stor osäkerhet om konjunkturutvecklingen och att riskerna för en svagare utveckling överväger. Finansdepartementet har tagit fram ett alternativt scenario där tillväxten blir sämre än huvudscenariot, främst på grund av att euroländerna inte vidtar de åtgärder som krävs för att lösa skuldkrisen. Enligt detta sämre scenario kan arbetslösheten stiga till tio procent under 2015.
Totalt satsar regeringen 3 miljarder kronor under 2013 och 2014, varav det mesta i år, för att motverka arbetslösheten.
Regeringen vill, när budgetutrymmet tillåter, ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre gränsen för statlig inkomstskatt. Samma villkor gäller för eventuell sänkt skatt för pensionärer.
I dagsläget gör regeringen bedömningen att det kan finnas ett "visst utrymme" för ytterligare åtgärder 2014.
Underskottet i statsfinanserna beräknas i år bli 1,6 procent av BNP. Nästa år blir underskottet 1,0 procent för att därefter nå balans 2015.
Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén lägger sig nära regeringen i sin prognos, men tror på ett större budgetunderskott 2014 eftersom det inte ligger något utrymme för politiska reformer i budgeten.
– Det innebär i praktiken en stram politik, ingenting räknas upp när det gäller att skjuta till pengar för att till exempel upprätthålla kvaliteten i vård, skola och omsorg.
Av budgeten framgår att Sverige kommer att ha ett lågt resursutnyttjande.
– Det kan vara en signal till Riksbanken inför mötet i morgon att det inte brådskar med några räntehöjningar, säger Robert Bergqvist.
Hushållens konsumtion är en viktig drivkraft i återhämtningen. Regeringens prognos är att hushållens höga sparande väntas falla under prognosperioden. "Skulle hushållens beteende visa sig bli ett annat och sparandet ligger kvar på en hög nivå kommer återhämtningen i svensk ekonomi att bli mer utdragen än vad som förväntas i prognosen, med högre arbetslöshet som följd", varnar regeringen.
De 3 miljarder kronor i nya satsningen som vårpropositionen innehåller ska gå till 12 400 extra utbildnings- och praktikplatser, 700 miljoner ytterligare till drift och underhåll av järnväg i år, samt 40 miljoner kronor per år till regionalt tillväxtarbete 2013 och 2014.
Regeringen vill se en ökad rörlighet på arbetsmarknaden för att förbättra matchningen, som har försämrats under krisen.
"Det är viktigt att Arbetsförmedlingen ställer tydliga krav på att arbetslösa ska stå till arbetsmarknadens förfogande, genom yrkesmässig och geografisk rörlighet", heter det i vårpropositionen.