Ett lag som flyger långt in i framtiden

De trotsar tyngdlagen. Ett svenskt fotbollslandslag kan inte spela så här bra, men var snäll och låt bli att tala om det för dem.

U21-laget är ingen humla, inte heller en fluga som gör en sommar. Det här är vår framtid och jag känner att jag vill vara där nu, i ett EM i Polen/Ukraina 2012, i ett VM i Brasilien 2014 eller varför inte i ett EM i Sverige/Norge 2016.

Det ”nya” landslaget, Lennartssons landslag, är alls inga juvenila juniorer, snarare oförstörda ungtuppar med kammar som växer för varje dag, för varje match.

Det är lekfull fotboll, men med allvar i blicken. Vackra kombinationer av Berg och Toivonen, Bajrami och Elm. Ackompanjerade av de kraftfulla innermittfältarna Svensson och Wernbloom.

Defensiven solid med Bjärsmyr och Bengtsson, ett strävsamt par som ser ut att ha lirat tillsammans lika länge som Andersson och Björklund.

Det är nya namn för de flesta av oss. Det är också en ny typ av fotboll.

Spelet går snabbt, spelarna är i rörelse och bollen förflyttas ständigt. Inspirerat av internationell fotboll, men med stabil blågul grund precis som alltid.

Matchen hade kunnat gå dem ur händerna. Här var det bäddat för fotbollsfest och EM-yra och så blir ett skott till ett farligt inlägg, en uppläggning och en drömträff.

0–1 på matchtavlan. Från ingenstans.

Plötsligt var jag tillbaka på nationalarenan på nationaldagen då fotbollsfesten försvann på ett liknande sätt.

Men det är skillnad på lag och lag, på dag och dag. Rasmus Elm – på plats den 6 juni, på plats i Malmö och givetvis på plats i framtiden – laddade för avslut, satte bollen i ett vitryskt ryggslut och där och då såg vi nyckeln till ett lyckligt slut. Jörgen Lennartsson ansåg åtminstone att målet till 1-1 var en avgörande faktor till 5–1-segern.

Kanske har han rätt. Kanske hade svenskarna inte orkat vända underläget om man inte fått en så snabb kvittering. Luften har gått ur lag med betydligt mer erfarenhet, lag som spelat många tävlingsmatcher och inte bara har matchats fram i träningskamper.

Vi vet inte.

Det enda vi vet är att Elms skott innebar att Sverige spelade snabbare än tidigare och fick dessutom rätt på benen. Rasmus Bengtsson sa att 0–1 var vad laget behövde, Lennartsson att 1–1 var nyckeln.

Vad var då 2–1?

Upplänningar tror inte att det går att åka slalom i Skåne. Från Båstad, där U21-landslaget slagit läger, rapporteras om slalomkäppar på träningarna. Nu ligger Båstad vid Hallandsåsen så det är kanske inte så konstigt.

Men i Malmö går det väl inte med slalom?

Jodå, på Swedbank stadion går det utmärkt. Åtminstone i ena straffområdet. Åtminstone om man heter – just det, Berg…

Marcus Berg var lysande i ett svenskt landslag med lyskraft som räcker även över sommarsolståndet. Tre mål kunde ha varit både fyra och fem. Det stannade vid tre.

Det är svårt att rangordna, men bakom Berg kan Rasmus Bengtsson ha varit bäste svensk. Han var fri från misstag i första halvlek, i andra blev han frånsprungen en gång och möjligen skulle en rensning kunnat hamna på planen i stället för utanför. Med andra ord felfri och det är en bedrift med tanke på den press han lagt på sig själv.

Det är i de här matcherna, i U21-EM, som Rasmus har sin språngbräda. Han har tagit sats allt sedan han nobbade det sista budet från TFF. Det är här och nu han ska visa sin storhet för Europas proffsklubbar.

Rasmus springer omkring med en gigantisk röd lapp om halsen. På lappen står skrivet ”Rea”. Turneringen är hans språngbräda, lappen är hans biljett och med sig i bagaget har han allt sitt kunnande.

Han är redo att åka. Frågan är bara var han hamnar.

Jag funderar på vad spelarna kände när de sprang omkring i slutminuterna när de knappt 15 000 åskådarna i Malmö visade sin uppskattning och gav de blågula en lång stående ovation.

De hade tagit till sig de här spelarna till sina hjärtan och hyllningen de gav var mäktig. Alls inte en sån hyllning som dör lika fort som den flammat upp, snarare en återhållsam hyllning som bara kan tolkas som beundran.

Vi gillar det nya, det fräscha, det oförstörda.

Vi vet inte hur långt de räcker, men vi hoppas att de flyger långt i den här turneringen, och sedan vidare, långt in i framtiden.