Vinst i svensk master - karriärens höjdpunkt

STORA SLÅGARP. Peter Hanson har alltid varit hemmakär. Han har satt familj och vänner i första rum och varit öppen mot fans och media. När TA-sporten träffar 32-årige Hanson hemma i huset i Stora Slågarp bjuder han på te och småpratar med den lokale rörmokaren som är på besök. Hemmet är familjärt och Peter Hanson är avslappnad. Han brusar sällan upp och hamnar allt som oftast i den svenska medieskuggan. Sommaren 2008 var läget ett annat. Inför sista rundan på SAS Masters gick Hanson ut i ledarboll tillsammans med Pelle Edberg. Golfaren från Stora Slågarp var journalisternas huvudobjekt och mannen som var pressad att vinna efter fyra dagars ledning.

– Det är alltid skönt att vara med på riktigt från början. Men som det blev sista dagen när vi gick ut i ledarboll så blir det mer som matchspel. Det var en häftig upplevelse att komma in de sista nio hålen. Jag lärde mig enormt mycket om mig själv och hur jag fungerar. Under den veckan var jag nog i den mest maximala pressen jag varit under i mitt liv, berättar Peter Hanson.

Tankarna kunde dock kontrolleras – liksom järnsexan.

– Att kunna stå där på sista hålet och leda med ett slag var en häftig känsla. Efter att jag hade slått upp bra mitt på green, fyra meter från hålet så visste jag att det var klart i och med att Pelle inte fick upp sin boll på green för en birdie. Jag visste att jag var fyra meter från att vinna.

Hur gick tankarna när du insåg att du klarat det?

– De frågade efteråt hur det kändes och som jag sa då så kändes det nog mer som en lättnad. Eftersom jag ledde från första dagen så ville jag så jäkla gärna vinna. Att rulla fram bollen till hålet, den glädjen och lättnaden som släppte, det var häftigt.

Direkt efter vinsten satte sig Peter Hanson i en hyrbil till Halmstad. En sponsorträff stod på schemat.

– När jag satt i bilen kom den riktiga glädjen. Jag satt nästan och skrek ut i luften. Det är den kortaste bilresan jag gjort någonsin och ändå är det fem, sex timmars färd. Jag tyckte det tog en kvart.

Hur högt rankar du din vinst på Scandinavian Masters?

– Det går inte att jämföra med vinsten i Spanish Open. Jag kanske är otroligt svensk i det hänseendet men jag tycker det är häftigt att spela i Sverige och värderar det högt. Det är utan tvekan den största vinsten, det enda som kan bli större är en Major eller en WGC-tävling där de bästa är med.

Peter Hanson gillar uppmärksamhet, men han går inte ut och söker den bredvid golfbanan. Hans efternamn skrivs ofta med två s och han är förhållandevis anonym i kändisvärlden. Men de riktiga golfentusiasterna tar aldrig fel.

– Är jag hemma och rör mig i Malmö eller Helsingborg så kan folk komma fram och säga att jag skänker dem mycket glädje på helgerna. Det är en härlig känsla, det blir jag riktigt glad över. Sedan hade jag väl fått ett helt annat kändisskap om jag rört mig mer i storstäder och varit på fräcka barer, men jag trivs bra med det jag har.

Hur är din status utomlands?

– Amerikaner har otrolig koll. Om du idrottar i USA har du stjärnstatus, de ser upp till såväl sina fotbollspelare som collegelag. Jag tycker de har förvånansvärt bra koll. Det är nästan fler som vet vem jag är där än här i Sverige.

Supporterkulturen skiljer sig avsevärt mellan till exempel USA och Storbritannien. Den brittiska delen av golfpubliken är lugna. De ställer sig upp och applåderar när idolerna slagit ett bra slag. I USA är kulturen en annan. Vid fina prestationer skriker åskådarna, de kastar in ölflaskor på banan och förväntar sig show.

– Det är mer ett event. Att spela golf på US Open i New York eller baseball på Yankee Stadium drar samma folk och skapar samma atmosfär. Jag blev lite chockad första gången men det är häftigt det också.

I vilket klimat trivs du bäst?

– Det är rätt kul när det är mycket liv, som jag sa innan så söker jag inte uppmärksamhet men jag tycker det är kul att folk tittar och går på tävlingar. Det är lika häftigt som de som kommer fram på stan. Det är häftigt att de uppskattar vad jag gör, men sen skulle jag aldrig klä mig i fåniga kläder och konstig hatt för att få uppmärksamhet.

Inför 2010 års säsong har Peter Hanson och hans familj satsat på att dubbelt boende. De har köpt ett hus i Florida, på en av golfklubbarnas anläggningar. De planerar att bo där mellan den siste september och första maj. Grannar blir bland annat Henrik Stenson, Annika Sörenstam och Sergio Garcia.

– Jag har fått resa otroligt mycket tidigare för att träna och spela. Nu kan jag spendera mer tid med familjen. Sedan har jag historiskt sett alltid haft en svagare period i februari till maj. Med bättre banor och varmare klimat kan jag försöka bli bättre under den perioden och ge mig själv bättre förutsättningar.

Vad tror du flytten kan betyda för din karriär?

– Jag tror det kommer betyda mycket, just förutsättningarna att träna med riktigt bra kvalitet på vintern.

Men Florida i alla ära – orten i Peter Hansons hjärta är ändå Stora Slågarp på Söderslätt.

– Jag hoppas att vi aldrig behöver sälja huset i Stora Slågarp, både jag och Sanna älskar det här huset. Jag tycker det är skitkul att spela golftävlingar och att vara med och ha chans att vinna. Det är döhäftigt, men jag hade mycket hellre spelat på Barsebäck varje vecka och bott här.

32 år gammal har Peter Hanson flera år kvar bland den yttersta golfeliten. Redan idag ser Söderslättsgolfaren dock ett slut på karriären.

– Det jag ser är att det är ett svårt liv att leva när Stella går i skolan. Nu är hon redan tre år och jag känner att det är mycket jag missar. Men det är klart, är jag topp tio i världen när hon är sju år är det rätt tufft lämna in kortet och säga nu skiter jag i det här. Det blir en balansgång, vad är det värt för mig och familjen?

Vad vill du uppnå innan du lägger av?

– Om jag känner med hjärtat så vill jag mest av allt vinna en major. Det är högsta målet. Sen Ryder Cup, det är alltid svårt att veta hur man reagera på en sådan grej. De som spelat Ryder Cup säger att det är det absolut fräckaste man kan vara med om. Själv tror jag det kan bli en jätteboost att vinna med ett lag. Jag vinner och förlorar men jag har ingen att dela det med. Om man är tio man är det nog lite mer som att vinna Champions league i fotboll. Glädje blir mycket roligare om man får dela den med någon.