Skyttar tar kampen för hotad skjutbana: ”Har varit som ett andra hem”
Den röda flaggan är hissad. Skjutning pågår och under lördagsförmiddagen handlar det om månadstävling på sportingbanan, träning på skeetbanorna och utbildning för jägarlicens.
Drygt ett 50-tal bilar står parkerade. På verandan dricks det kaffe under småprat. Hagelskott fyras av, folk går med bössan på axeln och stämningen är avslappnad. Det mesta är som vanligt, men under ytan sjuder oron.
Nedläggningshotet hänger som ett mörkt moln över anläggningen.
I den gamla minkfarmen på Sjöviksvägen har Trelleborgs jaktskytteklubb hållit till sedan tidigt 70-tal. Måhända är det solblekta och knappt urskiljbara klubbmärket på det gula klubbhuset ett olycksbådande tecken på att det som varit är på väg att försvinna.
Det konkreta hotet kommer från Trelleborgs kommun, som äger marken och som i framtiden vill exploatera den för industriverksamhet. Kommunens besked till klubben är att skjutbanan ska bort. Diskussioner har förts under lång tid för att hitta annan plats åt jaktskytteklubben, hittills utan resultat.
Och helst av allt vill föreningen vara kvar där den är i dag.
– Om man tittar på kartan finns det fler ställen i den här kommunen man kan ha ett industriområde på än man kan ha en skjutbana på. Det borde man ha som första punkt, säger Per Larsson, ordförande i Trelleborgs jaktskytteklubb sedan många år.
Per Larsson berättar att många har ringt honom, medlemmar men också folk som han inte känner, som manar klubben att stå på sig.
Hotet mot lerduvebanan är ett angeläget samtalsämne skyttar emellan, inte bara bland klubbens medlemmar. Stefan Nilsson var nyligen på världscuptävling i Italien och berättar att han fick frågor från andra skyttar om hur det ska bli med skjutbanan i Trelleborg.
Den trefaldige OS-skytten i skeet har flera gånger understrukit betydelsen av den skytteanläggning som han tränat på sedan karriären inleddes.
– Ser man till klubben med antalet medlemmar och aktiva så är det här en stor verksamhet för kommunens invånare. Tittar man på tävlingsverksamheten så har vi stora framgångar som klubb, inte bara jag. Vi har svenska mästare i lag och individuellt. De borde ju vara positivt för kommunen att vi har framgångsrika idrottare, säger Stefan Nilsson.
– Sett till skyttet i stort är det en av världens största sporter. Det är ju inte så att vi är en liten klick här som skjuter för att det är roligt, påpekar Stefan Nilsson, som siktar på att ta sig till sitt fjärde raka OS i Paris 2024.
Under lördagens månadstävling på sportingbanan skjuter Pia Bergqvist till sig en tredjeplats. Hon berättar att hon började i klubben för 25 år sedan i samband med att hennes son började skjuta. Hon är också instruktör i Malmö viltvårdsförening, vars adepter brukar vara på skjutbanan i Trelleborg.
– Det är förfärligt om det här försvinner. Om det nu är så hoppas vi verkligen att vi får någon annanstans att vara, men det måste ju ligga relativt nära. Det här är en träffpunkt för jättemånga. Här är många som kommer hit och bara skjuter lite grann, bara för att det är en social bit, säger hon.
Samtidigt som Pia packar ihop vandrar Christian Hansson ned till en av de tre skeetbanorna. 36-åringen har skjutit lerduva sedan unga år och tävlat framgångsrikt, bland annat med flera SM-guld, både i lag och individuellt.
– Jag hoppas att den här föreningen kommer att finnas i många år framöver. Jag har ändå sprungit här nere sedan jag var sex, sju år gammal. Detta har varit som ett andra hem, säger Christian Hansson.
– Klart att kommunen ska exploatera, men man kanske ska tänka var man ska göra det, fortsätter han.
Hansson betonar också den sociala aspekten av banans betydelse.
– Grejen är ju att alla förenas i skyttet, oavsett ålder. Försvinner det försvinner den sociala biten för många. Jag kan tycka det är rätt viktigt, särskilt när man är äldre, säger han.
En av klubbens medlemmar har lämnat in ett medborgarförslag, som manar kommunen att ändra sina planer på exploatering så att Trelleborgs jaktskytteklubb kan ha kvar sin anläggning. Hittills har förslaget fått över 470 röster.
Författaren till medborgarförslaget skriver att kommunen borde ”använda det faktum att vi har en av Skånes bästa lerduvebanor för att marknadsföra staden.” ”Detta bör kommunen dra nytta av, inte försöka ta bort”, står det i medborgarförslaget.
”Jag tycker det är väldigt tråkigt att man gör det här mot en väl fungerande förening som har en bra verksamhet och är en viktig anläggning för en av världens bästa skyttar.”Jonas Edman, förbundschef, Svenska skyttesportförbundet
Situationen kring lerduvebanan i Trelleborg har även nått nationellt förbundsintresse. Nyligen skickade Svenska skyttesportförbundet en skrivelse till Trelleborgs kommun där man vädjar till kommunen att ”uttömma alla möjligheter för att anläggningen ska kunna vara kvar på nuvarande plats”.
– Banan är bra, den ligger stadsnära och har de funktionaliteter som banan behöver ha för att föreningen ska kunna bedriva sin verksamhet på ett väldigt bra sätt, säger Jonas Edman, förbundschef på Svenska skyttesportförbundet.
– I det här fallet är det olika intressen som står mot varandra. Jag tycker det är väldigt tråkigt att man gör det här mot en väl fungerande förening som har en bra verksamhet, och är en viktig anläggning för en av världens bästa skyttar. Särskilt när man inte, som jag förstår, kan lämna några garantier att man har annan mark till föreningen, fortsätter Jonas Edman.
Jaktskytteklubbens anläggning används också flitigt för de som ska ta jägarexamen. Mats Larsson tog själv jägarexamen där på 1980-talet. Sedan dess har han under massor av år varit på banan och utbildat skyttar för jakt.
– Det här har varit en institution i så många år, vi har utbildat tusentals jägare här och vi har en väldigt aktiv sportskytteklubb. Det här är tråkigt, säger Mats Larsson.
– Givetvis måste vi ha ett bra alternativ till hagelbana här i södra Sverige, detta är ju den ledande banan. Vi har andra banor som kan utbilda jägare, men de har inte markmål för hagelskytte som finns här. Så denna är väldigt viktig, säger Mats Larsson.
Trenden med folk som vill ta jägarexamen pekar uppåt. Även Trelleborgs jaktskytteklubb har fått fler medlemmar de senaste åren.
I takt med att samhällen har vuxit har skjutbanorna blivit färre. Höga bullerkrav och klagande grannar har fått anläggningar att lägga ned. Som en följd av det har fler skyttar samlats i allt färre klubbar.
”Det här har varit en institution i så många år, vi har utbildat tusentals jägare här och vi har en väldigt aktiv sportskytteklubb. Det här är tråkigt.”Mats Larsson
Per Larsson är luttrad. Som ordförande i Maglarps skytteallians har han varit med om motgångar förr.
När TA-sporten träffade honom på banan för tre år sedan hyste han redan då en oro om att marken där skjutbanan ligger skulle exploateras. Nu är farhågan verklighet.
Klubben har haft ett flertal möten med kommunen om att flytta skjutbanan till annan plats. Men att göra det har visat sig minst sagt svårt, framförallt på grund av de hårda regler för bullerbegränsningar som gäller för en ny bana.
Ur klubbens perspektiv är det också viktigt att banan ligger förhållandevis nära tätorten, så att ungdomsverksamheten inte påverkas negativt.
Anders Johansson, sekreterare i jaktskytteklubben, har varit med på många möten med kommunen. Han säger att man kan bygga industri på delar av området närmast Hedvägen, att säkerhetsavståndet dit skulle vara tillräckligt och att det i så fall skulle vara möjligt för klubben att vara kvar där den är.
– Man kan ju bygga vallar här som är tio meter höga, sedan får vi kanske stryka någon av grenarna, så att man inte skjuter så högt utan får haglet i vallarna. Finns vilja så går det att lösa tror jag, men det är ju inte alltid viljan finns, säger Anders Johansson.
Från kommunens håll är huvudspåret fortfarande att hitta en annan plats åt skytteklubben. Kommunalrådet Ann Kajson Carlqvist (M) säger att hon har förståelse för klubbens oro och säger att man ska göra allt vad man kan för att hitta en lösning.
– Vi måste leta igen och vi måste vända på alla stenar en gång till. Min högsta dröm är att vi hittar en bra lösning både för skjutbanan och för exploatering av industrimark, säger Ann Kajson Carlqvist, som berättar att man från kommunens sida har börjat sondera terrängen för att samarbeta med andra närliggande kommuner i strävan att hitta en lösning.
Är du hoppfull att ni kommer att lösa det här?
– Jag är alltid hoppfull fram till någon överbevisar mig om något annat. Jag är fortfarande sann optimist.
Många skyttar säger att de helst av allt vill vara kvar där banan är i dag. Är den dörren stängd?
– Inga dörrar är helstängda, det kan de inte vara för då kan man inte hitta någon lösning. Vi tittar på allting, men jag kan inte lova någonting, säger Ann Kajson Carlqvist.
Thomas Nilsson (KD), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, säger att han i sin roll ska göra allt i sin makt för att det ska finnas en skjutbana i framtiden.
– Det är en jättefin förening, jag kommer att göra allt vad jag kan för att stötta dem, det är min uppgift, säger han.
Signalerna från politiskt håll är att diskussioner förs och att möten ska hållas.
Per Larsson, ordförande i Trelleborgs jaktskytteklubb, säger att hoppet finns kvar, hoppet att klubben kan fortsätta att bedriva sin verksamhet, helst på den plats där man är i dag.
– Ända tills de har grävt av vägen och slängt ut oss så finns det ju något hopp. Vi hoppas väl att någon ska sansa sig och tänka igenom det här en gång till, säger han.
”Finns vilja så går det att lösa tror jag, men det är ju inte alltid viljan finns.”Anders Johansson, sekreterare i Trelleborgs jaktskytteklubb.
Trelleborgs jaktskytteklubb
Bildad: 1935
Medlemmar: cirka 600.
Tillhåll: Lerduvebanan på Sjöviksvägen och älgbanan vid Maglarps skyttecentrum.
Verksamhet: Flera olika tävlingsverksamheter inom lerduveskytte, däribland olympisk skeet, nationell skeet, nordisk trap och sporting. Vid sidan om tävling och träning används banorna mycket till de som ska ta jägarexamen. Förra året genomfördes runt 1400 prov för jägarexamen – fler än på någon annan bana i Skåne.
Aktuell: Har fått besked av Trelleborgs kommun att skjutbanan på Sjöviksvägen inte ska vara kvar eftersom den ligger på mark som kommunen vill exploatera. Arbete pågår med att ta fram en detaljplan för att området i framtiden ska kunna exploateras med verksamheter och industri. Detaljplanen förväntas antas hösten 2023.