Annons

Kamrater, förenen eder!

Första maj är en röd dag. Många är lediga för att kunna vädra sitt missnöje mot orättvisorna i samhället. Även om det känns onödigt att vi 2009 ska behöva stoppa nationen en hel dag för att påminna varandra om de missförhållanden som trots allt fortfarande finns kvar, så är det någonstans vackert. Särskilt om vi ser tillbaka och ser till att dagen har sin grund i kraven för åtta timmars arbetsdag och allmän rösträtt.
Sport • Publicerad 9 maj 2009
Foto: 

Första maj beskrivs som en manifestation för ett nytt samhälle. I Trelleborg 2009 ansågs det viktigaste budskapet av alla att stoppa konstgräsplanen på Vångavallen. Någon har alltså funderat på vilket som är det mest orättfärdiga som pågår just nu i kommunen och kommit fram till att det är anläggandet av en konstgräsplan till stans fotbollsspelare.

Har vi inget viktigare att protestera mot så kan väl alla gå tillbaka till gruvan, eller snarare sätta sig i den stoppade ergonomiska skrivbordsstolen och trycka igång datorn.

Annons

Vård och skola ska självklart prioriteras. Det är fundamentalt i vårt samhälle.

Men samhället måste också kunna bidra med något annat. Livet består av mer än bara skolbänk, jobb, sjukhusvistelser och äldrevård. Gör det inte det blir skolan och arbetet så mycket tråkigare, sjukhusvistelserna fler och behovet av äldrevård infaller så tidigt att vi kan skippa förledet och kalla allting för vård.

Vi kan inte bara vara nere i gruvan eller sitta framför datorn, vi måste röra på oss också.

Kanske har jag fel. Kanske har jag missat något. Men jag trodde faktiskt att vi var överens.

Skattepengar till vård, skola och omsorg. Och så lite över till annat.

Möjligen har samhällets tysta överenskommelse brutits. Vård, skola och omsorg. That's it! Skatteintäkterna räcker kanske inte till mer än så.

Det kan vi fundera på medan vi bokar treveckorsresan till Thailand för femte året i följd trots att vi vet exakt hur det blir. Vi äter färsk ananas på Railay Beach, får massage och intar en Singha för en spottstyver och tycker att det exotiska landet blivit allt mindre exotiskt eftersom vi ser grannarna ifrån radhuslängan, Bengt och Gunnel, varje morgon två bungalows bort, och de vinkar lika käckt som de gör övriga 340 dagar när de hämtar tidningen.

Ändå sitter vi där på kvällen och äter middag med Bengt och Gunnel. Vi gnäller över att maten är lite för stark, men framför allt gnäller vi över att grabben inte får träna på konstgräs hemmavid.

Ingen har sagt något, men kanske är det så att vi kanske skulle ta de där pengarna som vi spenderar i Thailand och samla in för ett gemensamt projekt: en konstgräsplan, hemmavid.

Jag hörde om några som gjorde just så. De kom överens, arbetade vid sidan av med gemensamma krafter mot ett och samma mål. Det var slitsamt, tog en del av fritiden i anspråk, men de tyckte att det var värt mödan.

Annons

Plötsligt var kassan tom. Pengarna syntes inte till. Det ansågs att medlen behövdes bättre på annat håll.

Inte till vården eller skolan utan för att betala dem som var avlönade i samma kamratförening.

Ni har läst om det i veckan:

IFK:s handbollsdamer som inte vill vara kvar i klubben. En av förklaringarna uppges vara att pengarna till lagets träningsläger använts till annat.

Nu fanns det inga alternativ för styrelsen. Den ekonomiska situationen är riktigt illa, på annat sätt går det inte att tolka handhavandet av de kronor som damerna tjänat in.

Pengarna ska betalas till damlaget så småningom. Men pengarna är inte kopplade till person, utan har införskaffats i föreningens namn. Å andra sidan kanske medlen aldrig kommit in alls om de som skänkt eller betalat för tjänsterna vetat att pengarna skulle gå till herrlagets löner.

Det är inte alltid som vi själva får bestämma var våra pengar hamnar. Men vi har vår rösträtt, den kampen togs för längesen och för det kan vi tacka gruvarbetare och kvinnogrupper från en helt annan generation.

Medan de protesterade mot den tidens orättvisor lirade deras ungar boll på gården.

Oavsett vad vi i framtiden förenas att kämpa för så rullar bollen vidare. Den går åtminstone inte att stoppa

Martin Falkenby
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons