Annons

"Jag har inte sett ett liv utan träning tidigare"

Ett SM-guld är för de flesta början till något stort. För Pia Vollenweider blev det tvärtom.
Sport • Publicerad 3 augusti 2010
På väg tillbaka till livet. Brottaren Pia Vollenweider har inte tränat brottning i BK Starkes lokal sedan någon gång i början av mars. ” jag har bestämt mig för ett uppehåll. Min kropp har sagt ifrån”, säger Pia, som istället försöker lära sig att koppla av och vårda sig själv.
På väg tillbaka till livet. Brottaren Pia Vollenweider har inte tränat brottning i BK Starkes lokal sedan någon gång i början av mars. ” jag har bestämt mig för ett uppehåll. Min kropp har sagt ifrån”, säger Pia, som istället försöker lära sig att koppla av och vårda sig själv.Foto: 

Sedan hon bärgade SM-guldet i februari har hon slutat träna brottning. Träningen har skadat hennes kropp.

I TA:s sommarserie ”I hängmattan” träffar vi idrottsprofiler i Trelleborg som berättar vad de bland annat gör lata sommardagar. Ingen kan egentligen passa in sämre till detta än Pia Vollenweider, för hon har aldrig haft lata sommardagar.

Annons

Inte förrän nu när hon börjar fokusera på ett liv utan att träningen är allt i hennes liv.

– För mig har sommardagar alltid handlat om att ha två jobb samma dag och sedan cykla till träningen.

Pia Vollenweider är perfektionist och har en stark vilja att vara bäst i allt. Och det har hjälpt henne i idrotten – men också förstört för henne. Nu har hon insett att träningen tagit över hennes liv.

De var just SM-guldet i slutet på februari som blev en väckarklocka för henne.

– Jag var inte glad efter SM-guldet. Jag tyckte att det inte var något speciellt, det kan väl vem som helst vinna tänkte jag. När jag sett bilder på prisutdelningen ser jag besviken ut. Där finns ingen glädje.

Pia blev besviken då de motståndare hon sett fram mot att möta hade bantat ner sig en viktklass. När hon inte fick möta OS-nian 2008 Jenny Fransson, bland andra, tyckte hon att hennes SM-guld inte var något värt.

Hon har fortfarande inte känt någon vidare glädje över att hon blev bäst i Sverige i sin viktklass.

Och hon har inte tränat brottning i BK Starkes lokal sedan någon gång i början av mars, några veckor efter SM-guldet.

– Jag kanske återupptar brottningen en dag, men jag har bestämt mig för ett uppehåll. Min kropp har sagt ifrån.

Istället för glädje med träning och tävling har Pia bara känt prestationsångest och stress.

Annons

– Jag har tävlat för andra, inte för mig själv.

Pia har alltid varit en träningsnarkoman. Fram till för några år sedan satsade hon på både ridsport, rugby och brottning – på samma gång. Hon ville vara bäst i allt.

I samband med att hon gjorde lumpen för tre år sedan valde hon att koncentrera sig på brottning. Och det har gått bra. SM-guld och SM-brons som senior de senaste två åren. Men de medaljerna är inte viktiga för henne idag. Det viktigaste nu är att hitta harmoni i livet.

Vid sidan av brottningen och all annan träning har hon arbetat heltid som personlig assistent och pluggat till undersköterska. Hon har alltid velat ha ett späckat schema.

– Det är inte förrän du stannar upp som du börjar tänka efter. Jag har hoppat över sömnen eftersom jag stressat med att gå upp tidigt för att hinna träna så mycket som möjligt.

Hon försöker nu lära sig att träna måttliga mängder. Och framförallt att hon faktiskt kan ta det lugnt utan att känna panik och stress.

– Det har varit jobb, skola och träning först. Sedan har jag själv kommit. Det är ju faktiskt jag som är viktigast.

Hon har alltid visat styrka genom sin styrka. Nu vill hon visa den på annat sätt. Men det är en lång process för henne att hitta rätt.

Att det just är brottning hon satsat på har fört med sig att hon levt med ständiga bantningskurer för att pressa bort många kilon på en dag för att vara i rätt viktklass.

– Jag har kunnat gå ner sex kilo på en dag. Nu känner jag att jag saboterat kroppen. Men det är inte brottningen som gjort så här med mig, det kan nog bli så i vilken sport som helst.

Annons

Det har också spelat roll att hon sysslat med sport som hon inte kan leva på. De brottare som inte har stöd av Sveriges Olympiska Kommitté har det tufft. Pia har inte kunnat åka på träningsläger med landslaget eftersom hon inte kunnat ta ledigt från jobbet.

– Landslagsledningen vill att man ska vara med på alla läger, det går inte om man har jobb. Och jag kan inte sluta jobba för då har jag ingen inkomst.

Nu försöker hon få andra perspektiv på livet. För första gången har Pia semester i tre veckor då hon inte har något inplanerat.

– Jag har varit nervös för att jag ska vara ledig i tre veckor och inte har planerat något. Jag hade en klump i magen innan jag skulle gå på semester. För mig har det alltid varit jobbigare att vara ledig än att jobba 200 procent.

– Jag måste börja lära mig leva i nuet och uppskatta det jag har.

Mycket förändrades när hon träffade sambon Robin Fridh för ett år sedan.

– Han är lugn som en filbunke och han lär mig att kunna ta det lugnt också.

– Jag tog med henne till Gislövs hamn för att fiska förra sommaren. Hon orkade i ungefär tre minuter. Sen fick vi åka hem, hon blev stressad av att inget hände, berättar Robin.

Idag orkar Pia fiska en timme. Det är ett stort steg framåt. Denna sommar har hon till och med varit på stranden för att sola.

– När jag varit på stranden tidigare har jag varit där för att cykla en mil dit, hoppa i och simma och cykla en mil hem igen.

Annons

– Jag har inte sett ett liv utan träning tidigare. Det har jag börjat göra nu, säger Pia Vollenweider.

Och livet är ju värt mycket mer än ett SM-guld.

INTERNAL INTERNAL
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons