IFK vann utan att glänsa

Stundtals bländande. Längre stunder riktigt bra.

Ändå blev det bara en knapp seger hemma mot Tumba.

IFK Trelleborg får nog skärpa till sig om laget ska klara av att ta en elitserieplats.

Liksom flera gånger tidigare, senast borta mot Ystads IF, tappade IFK hela sitt spel i matchens slutskede.

Ledning med åtta mål och knappt 20 minuter kvar. Bara att knyta ihop, kan man tycka.

Men i stället knöt sig kollektivet.

– Vi lär oss inte av de fel som vi gör. Vi spelar skitbra och så plötsligt ska vi avgöra på egen hand. Vi spelar inte tillsammans, säger Lars Felskov. Fem raka bortamål och Tumba kände poängvittring.

22-14 blev till 26-24 när sex minuter återstod.

Som väl var kunde inte Tumba utnyttja att IFK då var rejält omskakat.

Visserligen 26– 25, men två missade anfall i rad av Tumba gav hemmalaget chansen. Mirko Stojanovic lyckades – äntligen – hitta en lucka vid duktige målvakten Mikael Aggerfors första stolpe för 27-25.

– Tumba var mycket nära att ta poäng av oss. Det var de som hade tempot medan vi tappade tempot helt. Då fick de också några lätta mål, säger IFK-tränaren Ove Hansen.

Lars Felskov trotsade sina ryggsmärtor, men den rutinerade dansken lyckades inte få fart på sina medspelare.

– Vi tror att vi vunnit matchen bara för att vi leder med åtta och så spelar vi på egen hand. När de börjar knappa in i matchen så kan vi inte hitta tillbaka till det fina spel som vi haft, säger Felskov vidare vars irritation blev mycket tydlig för de 613 åskådarna i Söderslättshallen. Redan i första halvlek råskällde han på Kim Johansson efter ett misslyckat anfall.

– Till viss del var det befogat. Tar man det fel så är det kört, då är det lätt att gräva ner sig helt. Han kanske säger till på fel sätt, men det är ju i all välmening, säger Kim som var den som visade mest vilja matchen igenom.

– Det måste man göra i alla handbollsmatcher. Går det inte bra för laget så kommer man åtminstone långt med vilja.

Med en kvart kvar fick Kim sitta på bänken.

– Jag var rätt så sliten då, men jag trodde faktiskt att jag skulle komma in tidigare.

Ove Hansen valde i stället att spela både Jadranko Milosevic och Damir Alkic som vänsternior.

– Jag ville att Damir skulle få upp bolltempot och att Felskov skulle sätta några spärrar så att vi kom igenom. Men vi kom inte riktigt upp i tempo och vi spelade för mycket i sidled, säger Ove Hansen.

Trots allt blev det två poäng, viktiga sådana. Ett poängtapp hade blivit kostsamt. En av de bästa i IFK var Daniel Andersson, fem mål, som för tredje matchen i rad visar att han har strålande form.

– Det har gått bra i allsvenskan, mycket tack vare min fina start mot Eskil då jag gjorde sex mål. Det har mycket med självförtroende att göra, jag vågar göra det lilla extra och får också möjlighet att ta fler avslut nu, säger Daniel.

På onsdag går IFK:s allsvenska äventyr vidare, borta mot Hästö.

Martin Falkenby