IFK bra i 20 minuter

Efter 1-3 mot Ödåkra är IFK fortfarande jumbo. I 20 minuter spelade IFK toppfotboll. Sedan stack Ödåkra upp och satte 0-1 i ett ströanfall. Då försvann glädjen och frenesin i IFK:s spel.

Sport • Publicerad 13 augusti 2003

- Gör vi inte mål under den första kvarten då vi skapar tre öppna lägen så blir det ju så här, säger IFK-tränaren Peter Frank som sett sitt lag öppna hyggligt i flera matcher på slutet utan att få in bollen. - Om vi bara någon gång kunde få första målet och få känna oss lyckliga. Men vi jobbar hela tiden i uppförsbacke och det är så jobbigt det kan bli mentalt. Efter Ödåkras ledningsmål, som slogs in av Jesper Andersson i den 19:e minuten, hamnade lädret hos IFK:s lagkapten André Asplund direkt efter avspark. Denne drällde dock med bollen och då han förlorat den gjordes ingen ansats att ta tillbaka den. Istället hängde huvudet på den gående lagkaptenen. En talande bild av vad som kan händå då ett bottenlag utan självförtroende får ett mål i baken. Att laget faktiskt spelat den klart finaste och bästa fotbollen så långt i matchen betydde plötsligt inget alls. Redan i den tredje minuten kom det första IFK skottet på mål sedan duktige Bekim Ismajli spelat fram André Grönberg. Minuten senare kom en situation som kunde givit IFK en straff då Bekim Ismajli och Ödåkramålvakten Ola Teinvall föll i kamp om bollen. I elfte var Mounir Fakhro framme men bollen smet strax utanför. Alla lägen resultat av strålande IFK spel. Istället blev det alltså 0-1 och rullgardin ner. IFK kom faktiskt in i matchen ännu en gång sedan Martin Laneryd dundrat iväg ett mäktigt långskott som Ola Teinvall i Ödåkramålet inte rådde på. 1-1 stod det på tavlan men lika orättvist som Ödåkras ledningsmål var lika orättvis var IFK:s kvittering. I andra halvlek fick Pontus Jacobsson sin andra varning och blev utvisad men i det läget hade IFK redan förlorat matchen och Ödåkras båda segermål kändes helt följdriktiga. Innan hade de träffat ribban två gånger. Det fanns dock ljusglimtar i IFK. Sidnei Fernando Ferreira gjorde som vanligt en toppinsats på sin mittbacksplats men bäst i IFK var målvakten Per Lundgren som räddade laget från att åka på en riktig stjärnsmäll siffermässigt. - På något sätt kan jag vara nöjd men jag känner ingen glädje, säger han.

Mattias Pehrsson mattias.pehrsson@allehandasyd.se

Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons