I norrskenet är det ytan som imponerar mest

Från och med nu finns Malmö Arena, det roströda hockeytemplet. Percys palats med plats för 13 700 åskådare.

På pressvisningenför två veckor sedan sa Gert Wingårdh, en av arkitekterna, att arenan- som ritats om tre gånger under projektets gång - har ett skal som skiftar beroende på vädret. Oftast rödbrun, men ibland en blå nyans. Arkitekt Wingårdh liknade skapelsen vid ett norrsken.

Malmö Arena är en imponerande skapelse.

"Helvete!"

"Vilken arena!"

"Percy alltså…"

Kommentarerna från besökarna haglade, men de flesta var stumma av beundran.

Percy Nilsson har studerat arenor världen över, plockat det mesta av det bästa och samlat det i Hyllie, precis som han för 20 år sedan skapade ett guldlag ur ingenting.

Malmösupportrarna vet vem som är att hylla. Banderollen som vecklades ut strax före nedsläpp hade ett tydligt budskap:

"Detta är ditt verk Percy - tack för allt".

Så stod han på isen,byggherren. Tog emot stående ovationer som han själv valde att avbryta:

"Nu har jag byggt en arena för er.

Till er, till hockey, till konserter.

Nu är det upp till er att ställa upp.

Ställ upp för hockeylaget, så kan vi bli bäst i Sverige."

Malmö har inget lag som är i närheten av att vara bäst i Sverige. Laget platsar inte i elitserien. Inte än.

Tanken var att rödhökarna skulle matcha Sverigeeliten nu. Det gör man inte. På så vis är Malmö Arena så mycket av Gert Wingårdhs yta.

Frölundaborg genomgår en helrenovering. Scandinavium har målats om till intetsägande ljusgrått, lika färglöst som ett numera smutsfärgat Globen. Men dessa arenors charm ligger inte i dess yta. Det är innehållet som är det viktiga, det är innehållet som skapar tradition. Segrar att minnas, förluster som är svåra att glömma.

Malmö Arena är något helt annat. Ett modernt hockeytempel. Percys palats. Kalla det vad ni vill. Ett norrsken? Till och med det.

Men så länge man inte fyller det med innehåll är det ett sken som bedrar.

Onsdagskvällens historiskapremiärmatch mot allsvenska serieledaren Leksand var på många sätt magnifik.

Efter Percys korta tal, som säkerligen även var en uppmaning till spelarna - "Nu är det upp till er att ställa upp"- inleddes matchen med tokoffensiv av hemmalaget.

Rödhökarna kände att de måste spela till sig respekt i sitt näste, annars blir de lovligt byte i fågelboet.

Naiva dalmasar förvisso, som backade ända bort till gamla isstadion, men ett kraftfullt och bestämt hemmalag lirade drömhockey till en snabb 2-0-ledning.

Folkhavet exploderade två gånger inom 20 sekunder.

Matchen borde ha avgjortsi mittperioden. I stället följde ett dramatiskt slut. Vilsna leksingar blev lika hemmastadda som de nyinflyttade.

Men Malmöspelarna behöll lugnet, spelade enkelt även om de räddades av en storspelande målvakt i Henrik Karlsson.

Applåderna som epilog var en hyllning lika mycket till laget som till Percy Nilsson.

Tack för showen!

Men än så länge är det ytan som imponerar mest.