Annons

I dag ska en dröm bli sann

I tio år har Linda Håkansson haft en dröm om att springa en halvmara. Men hon har aldrig trott att hon skulle klara av det, förrän nu. Klockan tolv i dag står hon på startlinjen när Sydkustloppet arrangeras för femte året.
Sport • Publicerad 27 april 2013
Foto: 
I dag gäller det. Linda Håkansson har i tio års tid tänkt på att springa ett halvt maraton, men inte trott att hon skulle klara av det. I dag ska det bli av, hon är en av närmare 800 som står på startlinjen när det är dags för Sydkustloppet.
I dag gäller det. Linda Håkansson har i tio års tid tänkt på att springa ett halvt maraton, men inte trott att hon skulle klara av det. I dag ska det bli av, hon är en av närmare 800 som står på startlinjen när det är dags för Sydkustloppet.Foto: Claes Nyberg

I julas var det slut på Linda Håkanssons ursäkter. Hennes syster och svåger hade anmält henne till Sydkustloppet. Det var en perfekt julklapp till 34-åringen som i tio års tid haft som en liten dröm att springa ett halvt maraton, men aldrig riktigt trott på att hon skulle klara det.

Ursäkterna till att inte springa tog alltid över.

Annons

– Jag har aldrig riktigt tagit tag i det tidigare, jag har nog inte trott att jag skulle klara det, det har inte varit min grej att springa så långt. Samtidigt har jag inte kunnat släppa tanken på det, säger Linda Håkansson.

2,1 mil, ett halvt maraton, låter långt för en vanlig motionär. Men sträckan väcker intresse av att försöka klara av att springa långt.

– Att springa en halvmara är alltid något som lockat, men det har känts ganska långt borta. Nu när jag fick lite pushningar från närstående började jag inse att jag kan klara det, säger Linda Håkansson.

Hennes svåger sprang Sydkustloppet förra året. Efter det väcktes tankarna på allvar att springa loppet själv.

Efter att hon öppnat sin julklapp fanns det ingen återvändo.

– Ibland behöver man någon som tror på en för att ta steget för att göra det, säger Linda som fått många peppningar av sin syster och svåger sedan i julas.

– Jag blev jätteglad när jag öppnade julklappen. Nu fanns det inga ursäkter längre. Nu kör vi tänkte jag.

Tidigare har hon sprungit en till två gånger i veckan, men det har aldrig handlat om längre sträckor.

– Jag har alltid tränat, aerobic, fotboll, och löpning bland annat. Men jag har aldrig sprungit så här långt tidigare när jag varit ute och sprungit.

– Enda loppet jag sprungit tidigare är Blodomloppet i Malmö (fem kilometer). Jag har inte känt att spinga lopp varit något för mig. Men nu är loppet en motivator för att orka springa 2,1 mil. Jag ser det inte som en tävling.

Annons

Hon har tränat ungefär tre kvällar i veckan. Hon har successivt ökat sina träningssträckor.

– Jag började med att springa milen direkt efter julen. Sedan har jag ökat till 1,3 kilometer, 1,5, 1,7 till 1,9 och 2 mil.

Hon har velat anpassa kroppen till de längre sträckorna.

– Men det har känts i kroppen när man inte sprungit så långt innan. Knäna har jag haft lite känningar i, men det är inget som hindrar mig på lördag.

Hon har sprungit två mil en gång och 1,9 kilometer en gång under sin träning inför loppet.

– Jag har inte velat springa 2,1 mil innan loppet, då tar jag ju bort lite av målet innan loppet.

– Den långa vintern har gjort att det varit lite tufft emellanåt att ge sig ut. Men nu kunde jag inte ha några ursäkter för att inte springa. Hade jag inte tränat för Sydkustloppet hade jag inte joggat så mycket i vinter som jag gjort, säger Linda Håkansson som känner sig redo för Sydkustloppet.

– Om det blir motvind blir det jobbigt. Annars känner jag att jag har förutsättningarna för att klara det.

Vad har då Linda för tips till den som haft tankar på att springa långt men inte vågat ta steget och anmäla sig till Sydkustloppet?

– Det gäller nog att man försöker eliminera alla ursäkter till att inte springa. Man behöver stöd från sina närstående. Sedan gäller det att tro på sig själv. Man klarar av mer än vad man tror.

I dag ska Linda Håkansson se till att klara det.

INTERNAL INTERNAL
Jonas Jakobsson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons