Fotboll är livet för Ulf Södergren
Ulf Södergren är känd för gemene idrottsintresserad trelleborgare som den lille men samtidigt store IFK-ledaren. Ofta i rollen som ungdomsledare men som de senaste åren ändå mest verkat bland seniorer.
Radhus i Trelleborg men smultronstället finns i Äspö, där han och familjen samlas så ofta man någonsin kan. Det är också där Ulf tar emot i juletider, när TA-sporten vill syna denne fotbollsälskare i sömmarna och grunden till besöket är det fina pris han fick under TA-cupen veckorna före jul.
– När Rickard (Ljungblad, som är ordförande i Trelleborgs Fotbolldomareklubb) ringde och meddelade att jag skulle få "Svettdroppen" trodde jag först han skojade. När jag fick klart för mig, att jag verkligen skulle få den, blev jag både glad och stolt, inleder han samtalet. Ulf har hunnit fylla 70 år och föddes i Strömstad, där pappa var tullförvaltare. Med tullverksjobbet flyttade familjen vidare till Charlottenberg på gränsen till Norge, Haparanda och Trelleborg och hit kom Ulf som 14-åring.
– Ja, och här tog jag studenten och härifrån utgick jag också när jag senare läste vidare i Lund. Där tog jag en fil mag i historia, geografi och samhällskunskap och sedan blev det lärarjobb i Linköping, innan jag året efter fortsatte till värmländska Torsby. I Torsby arbetade han som lärare i 17 år – mellan 1965 och -81 och det var också där han inledde sin ledarbana inom fotbollen.
Som spelare representerade han IFK i både pojk- och juniorlag, under tonåren och han var även med i någon B-lagstrupp.
– Jag var helt enkelt inte tillräckligt duktig som spelare, erkänner han.
I Värmland inledde han tränarbanan 1967 och då blev han ansvarig för juniorlaget för det dåvarande division trelaget Torsby IF:
– Juniorlag och seniorlag tränade tillsammans och det innebar att jag tränade Sven-Göran Eriksson som då var 19 år. "Svennis" var faktiskt ganska duktig även som spelare och då som mittfältare. Sedan tiden i Torsby har Ulf från och till hållit kontakten med Svennis och för fem år sedan blev han också inbjuden av den framgångsrike tränaren – som då verkade i Lazio i Rom:
– 2000 assisterade jag Ulf Larsson i Höllviken och Ulf hängde med till Rom. Vi fick en underbar fotbollsupplevelse och vi fick också verkligen uppleva hur stor Svennis då var i Rom.
Ulf Larsson har han kamperat ihop med ytterligare men då på Österlen i uppstickarklubben Branteviks IF. Brantevik som då, 2002, låg i division fem ligger i dag i division tre. Vistelsen på Österlen blev dock inte så lång som duon tänkt sig:
– Nej, det var ju då TFF ville ha över Ulf som tränare under sommaren och därför slutade vi då. Lite tillbaka i tiden igen och 1981 var han åter i Trelleborg och då som lärare på Liljeborgsskolan.
– Vi var ett härligt gäng, där jag arbetade nära Harry Olofsson, den gamle friidrottsledaren, förtydligar Ulf.
Som lärare blev Ulf Liljeborgsskolan trogen ända fram till pensioneringen för några år sedan och han hoppade även in som vikarie i förlängningen. Nästan lika trogen har han varit som fotbollsledare och då i IFK.
– Det var via grannar som jag åter kom i kontakt med IFK och där hade jag olika uppdrag som ledare för ungdomar från 1981 och tre år framåt. Sedan var jag utlånad som seniortränare i Skivarps Goif under två år.
Från 1987 blev det sedan tio år på raken i IFK och först 1998 flyttade han på sig som ledare:
– Jag har alltid tyckt om Jan-Christer Nilsson och när han tränade Östra Torp, så tog jag hand om juniorlaget där. Jag hade två fina år i Smyge, innan det alltså blev Höllvikens Gif under en säsong.
2001 var Ulf tillbaka i IFK som ledare för P16-laget och efter den korta utflykten till Brantevik blev det IFK igen under 2003:
– Det blev ju ett helt misslyckat år med Deval Eminovski som tränare. Som lagledare hade jag inte mycket att tillföra coh vi trillade ur division tre det året.
I Höllviken knöt han kontakt med Stefan Christoffersson och det ledde till ett tvåårigt samarbete i IFK:
– Jag var först assisterande tränare under 2004 och i år var jag tillbaka som lagledare under Stefan, förtydligar Ulf. IFK finns i allra högsta grad kvar i hjärtat. Där är han fortfarande utbildningsansvarig för ungdomstränarna. Inte alltid bara för IFK-are och han genomförde nyligen en tränarkurs, där tio kom från IFK men där två kom från Gislövs IF.
Trots 70 år fyllda har han dock gått vidare till ytterligare en ny förening som assisterande tränare och det är Ystads IF.
– Jag rekommenderade själv Stefan som tränare i YIF och när han sedan fick uppdraget ville han ha mig med. Redan efter en månad i föreningen har jag bara gott att säga om YIF och både Stefan och jag trivs jättebra.
Frågan om uppdraget i YIF blir det sista som fotbollsledare lämnar han obesvarad och när Ulf får chansen att avsluta samtalet – med fotbollen i fokus, låter det så här:
– Förutom familjen är fotbollen allt för mig och jag har alltid haft ett brinnande intresse. Jag är också säker på att kontakten med idrotten har gjort mig till en bättre lärare!
Sigge Hansson
04120– 545 24
