Forsbergs brons bådar gott

Magdalena Forsberg, vars nerver dallrade för fyra år sedan stod nu pall och även om det blev knädarr i sista skjutningen så stod hon på under sista varvet och förpassade Pyleva från prispallen. Forsberg tog en bronsmedalj och efteråt sade hennes tränare, Wolfgang Pichler, att Magdalena, hon hade inte förlorat ett guld, hon hade vunnit ett brons. Hennes glädjestrålande ansikte efter tävlingen sade allt. Ren äkta glädje och ett stänk av lättnad. - Nu har jag gjort det som var min målsättning, att ta en OS-medalj, skrattade hon. Inför 15 kilometer trodde jag att Magdalena Forsberg skulle ta medalj, men var ganska övertygad om att norskan Liv Grete Poiree skulle ta guldet, eftersom hon varit i så ruggigt bra form de sista tävlingarna inför OS. Poiree tog inte guld, men Magdalena Forsberg tog medalj och det var inte bara en lättnad för henne själv utan också för miljontals svenskar som satt och höll tummarna framför tv-apparaten. Nu behöver vi inte vänta på första medaljen längre, nu kan vi i stället njuta av OS-festens fortsättning och hoppas på ketchup-effekten. I skidskyttet väntar sprinten och jaktstarten för Magdalena Forsberg och Pichler själv trodde att det var i jaktstarten som Magdalena skulle slå till och kanske knipa ett guld. Efter att ha sett henne i går, går det inte att tvivla längre. Det blir nog inget mer bendarr för Magdalena Forsberg under detta OS, nu kan hon åka utan den enorma press som hon själv och alla andra lagt på henne. Hennes avspända, glada leende när hon sade "men jag vill ta fler medaljer" under segerintervjun bådar gott. Gårdagens inställda störtlopp för damerna bådar också gott. Tänk er själva att ladda inför en tävling, ställa in sig mentalt, fylla på energidepåerna och sedan värma upp inför urladdningen - och bli blåst på konfekten. Först genom beskedet att tävlingen är uppskjuten på grund av för hårda vindar och till slut, efter oviss väntan nås av beskedet att tävlingen ställs in för dagen. Vilket antiklimax! En sådan mental berg-och-dalbana är det inte många som tål. Speciellt inte i det största mästerskapet av alla, den mest prestigeladdade tävlingen av alla, OS. Men det finns en svensk åkare som orkar med en sådan mental åktur långt bättre än alla andra; superkvinnan Pernilla Wiberg. Det hade varit henne mer än välunnat att ta medalj i detta OS som blir hennes sista och jag tror att gårdagens inställda störtlopp faktiskt kan vara till hennes fördel. En del av de andra åkarna kommer inte att orka ladda om och ge järnet nästa gång, men Pernilla Wiberg, hon har en järnvilja och ett psyke som tycks tåla precis vad som helst. Det kan mycket väl bli en medalj av något slag för Pillan som i så fall kan sätta en osedvanligt snygg punkt för sin idrottskarriär. Som vanligt kommer hon att satsa för fullt och åker hon inte ut - ja då är en hägrande medalj inom räckhåll. Tio mästerskapsmedaljer som SOK haft som målsättning i Salt Lake City har låtit rimligt men ändå optimistiskt. Efter Magdalenas makalösa slutvarv i skidskyttet och det inställda störtloppet tycks det plötsligt vara fullkomligt realistiskt. Gårdagens brons i skidskytte var bara början.