En seger i ensamt majestät

– Det blev lite ensamt där ute, säger Magnus Nilsson.

Redan i regnet på golfbanan hade han ryckt loss från resten av löparna. Sedan blev luckan bara större och större.

Tiden 1,16,14 var han nöjd med men hade siktat på 1,15.

– Sista tio var tunga, säger Magnus Nilsson som sprang loppet för första gången.

Och det verkar som att han hade önskat sig sällskap på vägen.

– Det är tungt att springa ensam, säger Magnus Nilsson som tävlar för Hammarby IF men är bosatt i Svedala.

Han började springa för bara två år sedan. Men Magnus Nilssons snabba utveckling kan säkert delvis förklaras med att han tidigare höll på med multisport som är en uthållighetsidrott med tonvikt på orientering, mountainbike, paddling och löpning i olika miljöer och distanser.

Extra passande med tanke på Sydkustloppets varierande terräng. Banan är platt, men inte helt lättsprungen. Delar är asfalt men strandstigarna är på sina ställen både smala och knöliga.

Och så sanden förstås.

– Sanden suger bra men det hade varit värre om det var torrt, säger Magnus Nilsson.

Han är van vid stadslopp. I höstas sprang han Frankfurts Marathon och i mars i år deltog han i Roms dito. I jämförelse kanske inte Sydkustloppet låter lika stimmigt.

– Men det var förvånansvärt mycket folk som tjoade och tjimmade. Det sporrade lite extra, säger Magnus Nilsson.

Tvåa kom förra årets segrare Kalle Koinberg på 1,23,48, trea kom Daniel Tengberg på 1,24,16.

Bland damerna var Sara Ivarsson från Malmö snabbast, också hon med relativt god marginal. Detta trotts att hon snubblade in i mål.

1,31,10 löd hennes segertid.

– Jag sprang inte allt vad jag kunde. Jag är inte helt tränad för halvmaraton, säger Sara Ivarsson.

För egentligen är hon en millöpare. Och trots sina 24 år är Sara Ivarsson, som representerar MAI, en rutinerad löpare. Hon har sprungit sedan hon var tolv år gammal. Och hon älskar att springa.

Förra året slutade hon femma på tiden 1,39,10. Ambitionen i år var egentligen inte att bli bättre.

– Förra året sprang jag i intervaller vilket inte var så populärt bland de andra löparna, säger Sara Ivarsson.

I år hade hon ingen numerär målsättning överhuvudtaget, varken i tid eller placering.

– Jag hade ingen ambition att vinna och faktiskt ingen tid alls. Bara att springa ett lagom tempo som kändes bra, säger hon.

Jannike Åkesson var näst snabbast av damerna på tiden 1,32,42 och trea kom Caroline Fredriksson på 1,35,23.