Steve Earle: I'll never get out of this world alive

"Meet me in the alleyway" sjunger Steve Earle, fulldistad och uppbackad av förhäxade munspel, besatta trummor och alldeles för svajjiga slideguitars och jag tänker aldrig ta honom på orden.

Nyheter • Publicerad 27 april 2011

Spåret är också bästa låten på nya plattan "I&apos;ll never get out of this world alive". En samling originalalster där Earle plockat ihop ett gäng livemusiker på de knarrigaste, gistnaste och mest organiska och levande instrument på länge. Instrument som liksom lever sitt eget liv och många gånger överskuggar rootssångarens inlevelseförmåga.

Det är först halvvägs in i den här gudsförgätna världen, låtskrivarens första originalmaterial sedan 2007, som Earle faktiskt tar chansen och hyssjar det vidunderliga kompet och låter singer/songwritern, berättaren, ta plats. Och överleva. Och där och då får det egna låtskrivandet en efterlängtad kick.

En intim, nära nyans på låtar framkallade under demonproducenten T Bone Burnetts beskydd, i duett med makan Allison Moorer ("Heaven and hell") eller uppbackad av New Orleans-gurun Allen Toussaints vördnadsfulla blåsarrangemang ("This city"). Skivtiteln är även titeln på låtskrivaren, skådespelaren och numera författaren Steve Earles kommande debutroman.

Louise Löfgren

Lisa Appelqvist

Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons