Själfullt och vitalt

Nyheter • Publicerad 16 september 2004

Bruce Hornsby: Halcyon Days (Columbia)

Tack vare polarn Huey Lewis (någon?) tjat fick Bruce Hornsbyskivkontrakt, och Hornsby klinkade sig rakt upp på listorna med "The way it is", en framgång han dock inte lyckats reprisera. Trots detta dristar jag mig till att påstå att Hornsby alltid varit snäppet anständigare än sina dalande försäljningssiffror. Jo, faktiskt. Han har ett speciellt anslag och man hör omedelbums när han lagt sina tangenter på någon produktion.

Annons

Kastar ett öga på "Halcyon days" gästbok, och kväver en gäspning: Eric Clapton, Elton John, Sting och, håll nu i hatten, Dan Reed. Hjälp! Här krävs ett stort glas vatten och två Treo från ett nytt rör, för att jag ska ta mig igenom det här i vaket tillstånd, trodde jag. Men det är kul när fördomar kommer på skam, nya plattan tillhör definitivt det mest vitala han spelat in.

"Halcyon days", med Sting, besitter samma själfullhet som vanligtvis bara kan höras i "The Man&apos;s" inspirerade ögonblick och för första gången på länge lyssnar jag på Elton Johns röst i "Dreamland" utan att tänka på Disneyfilmer. Och Clapton förekommer i föredömligt små doser.

Har inget emot en stunds instrumentala jazzackord, tvärtom, "Song F", är helt underbar i sin enkelhet och "What the hell happened" skulle kunna ha blivit levererad via bredband av Tom Waits. Däremot blir det direkt pianobar-tråkigt i "Heir Gordon".

Lars Yngve

SAXO

Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons