Raconteurs: Consolers of the lonely

Har ni som jag, i största hemlighet, drömt om att Jack White en dag skulle ta och kamma sig, gå vidare från duoandet och skaffa sig ett riktigt band? Med orglar, stämsång och ett fullfjädrat komp? I så fall kan ni sluta drömma nu. Nåja, Raconteurs har ju redan släppt en platta. En bra platta.

Nyheter • Publicerad 9 april 2008

Men då var Raconteurs ny mark för alla inblandade. På &apos;&apos;Consolers of the lonely" börjar kvartetten växa i sina nya kläder ordentligt. Jack White har fått friare tyglar, och tillsammans med sin kreativa sparringpartner Brendan Benson och gänget skapat en av vårens riktiga höjdarplattor. Här finns skitiga bluesspår a&apos; la White, som &apos;&apos;Top yourself" och &apos;&apos;Pull this blanket off". Här finns blödande ballader som pianoklinkande &apos;&apos;You dont understand me" och den souliga &apos;&apos;Many shades of black". Och här finns låtarna man bara vill sätta på repeat, som den vemodiga &apos;&apos;Rich kid blues" och mördarballaden &apos;&apos;Carolina drama".

&apos;&apos;Consolers of the lonely" är den typen av skiva jag längtar hem till, bara för glädjen att få snurra den ett varv till. Kanske två. Tre. Den är inte fulländad, för några av spåren känns utbytbara. Men, jisses, vad den är bra.

Emil Sandgren

Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.