Orup: Faktiskt
Som vi har väntat och som vi har längtat, eller i varje fall jag. Men nu är han äntligen tillbaka, faktiskt. Om än på ett helt nyöppnat skivbolag och med ordentligt vidgade musikaliska vyer.
För det ofantligt framgångsrika samarbetet med Lena Ph tycks ha gett mersmak. På nya skivan blandar Orup klassiskt karakteristiska melodislingor med nya spretiga genreövergångar. Sjung Halleluja (och prisa Gud) låter precis så discopopig som det sex år gamla senaste albumet, medan Ett regnigt regn förmodligen attraherar den indiedrottning som besjungs på det föregående spåret. Det återfinns även en del lightrock och en mystiskt syntskadad potentiell singel i form av Sibyllan.
På det stora hela låter det ändå väldigt mycket Orup. Han konserverar sitt sound, och utvecklar det med tiden för att behålla en modern touch. Kvar är dock de sedvanliga röstlekarna, den ständiga bakgrundsviolinen, och de underfundiga men träffande geniala texterna.
Oscar Sundell