Maja Gullstrand: Cirkus

Det snackas om både jazz- och cirkusinfluenser i pressmaterialet till Maja Gullstrands andra album. Hur lovande som helst, fast tyvärr stämmer det inte.

Nyheter • Publicerad 27 maj 2008

På Cirkus hörs Gullstrands ibland väl barnsliga röst mest sjunga över klassisk svensk pop-bossa-latin-visa, så saknar man en Lisa Ekdal i sitt liv är säkert Cirkusväl spenderade pengar. Annars bör man låta bli. För den utlovade cirkusjazzen kommer aldrig ut i manegen, står mest och kikar ut bakom ridån.

Endast i titelspåret samt i Han kallar sig Jackförnimmer jag doften av både sågspån och rökfylld kabaré, låtar där Maja Gullstrands manierade uttryck kommer mycket mer till sin rätt.

Här öppnas möjligheter att renodla, i så fall kan en tredje platta blir hur bra som helst.

Christopher Lembke

Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.