Klaxons: Myths of the near future

Ett par gånger om året dyker det upp ett band eller en artist som anses göra någonting alldeles nytt. London-baserade Klaxons är ett sådant band. De har fått mycket uppmärksamhet för att de spelat techno-covers i rockversioner på sina konserter och för att de fått sin musik remixad av hippa techno-producenter. På grund av detta har de setts som företrädare för en genre som kommit att kallas New Rave.

På Myths of the near futurestår de på egna ben (bortsett från en cover på Paul Oakenfolds It's not over yet) och resultatet är ett album som låter betydligt mer som indierock än rave. Visst gör de dansant musik men de elektroniska dansinslagen är förhållandevis få.

Tempot är dock ofta högt och Golden Skansär modern rock i strömlinjeformade neonkläder som pockar på uppmärksamheten med pulserande basgångar, spretiga elgitarrer, skruvade synthar och falsettsång. Någon popmusikalisk revolution är dock inte att vänta. Dansant rock ligger i tiden och Klaxons är inte först.

Alex Regnér