En joggingtur på magiskt datum

SKEGRIE. Eleverna på Skegrie skola rusar iväg och ljudet av deras gympaskor som slår i asfalten avtar när de springer in i bostadsområdet.

– Han och jag är snabbast, säger Samuel Burakovski och pekar på kompisen Gustaf Fritz. Jag slutar aldrig springa, fastän jag är trött.

Skoljoggen har ordnats av Svenska skolidrottsförbundet i 27 år. Barncancerfonden är förmånstagare och alla som deltar får lov att skänka en frivillig peng som delas av fonden och förbundet.

Förskoleklassen, ettorna och tvåorna springer ungefär 1,2 kilometer och de äldre barnen joggar dubbelt så långt. Några av dem brukar springa även på fritiden och har många tips att ge.

– Man ska andas djupt om man blir trött, säger Frida Mårtensson.

Mot håll hjälper det att ha sten i handen, tipsar någon, men andra invänder att så är det inte alls.

– Man kan hålla armarna såhär istället, visar Amanda Gustafsson med händer bakom nacken.

Under loppet är lärarnas uppgift att ta tid och visa vägen.

– För några barn är det jätteviktigt med tiden. Men meningen är ju att de ska röra på sig och göra något gemensamt. De kan springa eller gå, bara de tar sig fram, berättar läraren Suzanne Hjertstedt.

Löpningens popularitet varierar. Bra musik i hörlurarna kan få en att stå ut, menar Amanda Gustafsson.

– Jag gillar inte att springa men jag gör det idag, säger Lisa Olsson.

Tävlingskänslan förstärks av att alla deltagare har på sig nummerlappar.

– Vi har använt samma lappar så länge jag har varit här och det är tio år. Om någon känner för att donera nya till oss är det välkommet, säger Suzanne Hjertstedt.