Vinterkräksjukans omfattning okänd

Trots att hela landet är drabbat av en särskild elak form av vinterkräksjukan finns det ingen centralt rapporteringssystem. Smittskyddsinstitutet kan därför inte svara på hur allvarligt årets utbrott är.

Nyheter • Publicerad 17 januari 2003

- I den nya smittskyddslagen finns inga krav på att stora utbrott ska rapporteras. Det kravet försvann ur förslaget och det tycker jag är olyckligt, säger Kjell-Olof Hedlund, chefsmikrobiolog vid Smittskyddsinstitutet. Till för några år sedan hade Smittskyddsinstitutet en god uppfattning om hur pass allvarliga de årliga utbrotten av vinterkräksjukan var och hur utbredd den var. Proverna analyserades centralt och utbrotten kunde registreras för framtida bruk. I dag har testerna förenklats och fler laboratorier runt om i landet tar emot prover för analys. - Viruset ser ut att ha drabbat landet hårdare i år än tidigare, men det är mer vad jag har hört än vad jag vet. Det finns inget centralt rapporteringssystem. Vi får bara en mindre del av proverna och just i år är rapporteringen sämre än vanligt. - Om det var lag på att rapportera större utbrott skulle det också vara enklare att se effekter av insatta åtgärder, menar Kjell-Olof Hedlund. Han har tagit upp problemet med Socialstyrelsen, men anser att inget har hänt. - Sätter vi in åtgärder nu vet vi inte om vi lyckas. Vi vet inte hur utbrett problemet är och inte heller vilka konsekvenser eventuella åtgärder får. De muntliga rapporter som Kjell-Olof Hedlund har fått från olika delar av landet tyder på att det inte finns någon vit fläck på Sverigekartan. Alla landsting är drabbade. Främst drabbas sjukhus, skolor, daghem, servicehus, äldreboenden och stora arbetsplatser. - Vi har haft besvärliga år förut, men har aldrig tidigare sett ett större provflöde. Vi analyserade tio gånger fler prover under november och december än tidigare år, säger Kjell-Olof Hedlund. Text: TT Fotnot: Vinterkräksjukan orsakas av calicivirus. Symtom: Plötsligt insjuknande. Kaskadkräkningar, ofta utan föregående sjukdomskänsla, och diarréer. Man känner sig "dödssjuk", men tillfrisknar efter 1-2 dygn. Smittsamheten kvarstår upp till två dygn. Så här minskar du smittspridningen: Tvätta händerna noga, torka dem på egen handduk eller pappershandduk efter toalettbesök och innan du äter. Undvik så långt som möjligt att besöka sjukhuspatienter. Om du känner dig illamående, avvakta ett par timmar innan du gör det där läkarbesöket eller går på middagsbjudningen. Om du ändå blir sjuk: Försök att i första hand klara sjukdomen utan att uppsöka sjukvården. Är du frisk för övrigt är en till två dagars sjukdom obehaglig, men inte farlig. Vila och drick mycket, dock gärna i små portioner. Stanna hemma två dygn efter senaste kräkning eller diarré. Källa: Stockholms läns landsting

Robert Jönson robert.jonson@allehandasyd.se

Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons