Teknisk bevisning i fokus under andra dagen

I dag fortsätter rättegången mot den 52-årige man som misstänks mördat Helén Nilsson och Jannica Ekblad. Under dagen kommer bland annat en dna-analytiker att vittna.

När rättegången fortsätter ägnas hela dagen åt den tekniska bevisningen. Rättsläkaren Peter Krantz berättar om sina slutsatser vid obduktionerna. Analytiker från Statens kriminaltekniska laboratorium, Uppsala universitet och Wetherby-laboratoriet i Manchester berättar om dna-analyserna.

Juristen Johanna Björkman forskar om hur dna-bevis värderas av domstolarna inom ramen för enskilda rättegångar. Hon följer mordrättegången i Lunds tingsrätt med stort intresse. Det vanligaste enligt henne är att åklagaren låter dna-analyserna stödja annan bevisning, men i det här fallet bygger chefsåklagare Pär Andersson mycket av åtalet på dna-träffarna.

– Just på grund av att dna är ett statistiskt bevis anser man att det är svårt att ha bara ett dna-bevis för att fälla för ett brott, säger hon

Samtidigt ser hon att media börjat binda åtalade till mer än vad dna kan visa.

– Man använder formuleringar som till exempel att 52-åringen är bunden till mordet av Helén Nilsson på grund av dna-analysen, men 52-åringen är i dagsläget endast dna-bunden till ett övergrepp på Helén. Hon anser också att mordrättegången skiljer sig genom att försvarsadvokaten Sven Jernryd ifrågasätter dna-spårens betydelse. Det är mycket ovanligt, enligt henne.

– Det har varit svårt för försvarsadvokater att ifrågasätta och för domstolar att ställa rätt kontrollfrågor.

Hon är positiv till dna-tekniken, men vill också våga se svagheterna med metoden. Framför allt handlar det om att komplettera dna-spåren med annan bevisning. Ett vittne som sett 52-åringen föra bort Helén Nilsson skulle exempelvis säga mer om vad som kan ha skett än hårstrån på en liksäck.

– Åklagaren har idag svårt att egentligen förklara vad som hänt Helén från det att hon försvann till dess hon återfanns död. Och för att förklara det krävs mer än dna-bevis

Helénmordet är också mycket speciellt på grund av att dna-tekniken gjort det möjligt att väcka åtal. När morden inträffade var tekniken bara i sin barndom, som biträdande laboratoriechefen Tore Olsson på Statens kriminaltekniska laboratorium säger.

– Hade vi haft bara de metoder som man hade tre år senare hade vi fått fram en fullständig dna-profil redan då.

Det stora genombrottet för dna-tekniken kom 1994, då kopieringstekniken gjorde det möjligt att skapa en dna-profil av lite material.

Ingela Rutberg