Svenska flygplatskartan ritas om

Luftfartsverket (LFV) har gjort en genomgång av åtta flygplatser i södra Sverige som dras med dålig lönsamhet och vikande passagerarunderlag. Under fredagen ska resultatet presenteras, men inte heller då är några slutgiltiga besked att vänta, betonar informationsdirektör Lars Röhne. - Vi kommer bara att berätta vilka flygplatser vi vill göra en fördjupad analys av innan vi bestämmer oss för vilken struktur vi ska ha i framtiden, säger han till TT. Enligt Sveriges Radio Kalmar och Ekoredaktionen är det framtiden för flygplatserna i Karlstad, Norrköping och Jönköping som ska utredas närmare. Ljus framtid för vissa Egentligen är det bara sex flygplatser i statlig ägo som framtiden ser riktigt ljus ut för, enligt Dan Lundvall, marknadsdirektör på LFV. Han pekar på Landvetter, Sturup, Arlanda, Bromma, Umeå och Luleå. Där finns ett underlag för ytterligare resandeutveckling. - I resten av landet har vi en utveckling som inte alls är kul, sade han i samband med ett flygseminarium i Lund på torsdagen. Det statliga flygplatsnätet växte fram genom riksdagsbeslut på 1950-talet. Ambitionen var att alla landsändar skulle ha bra kommunikationer till huvudstaden. Den tidens infrastruktur i form av vägar och järnvägar avgjorde valet av flygplatsorter. Sedan dess har mycket hänt som satt krokben för många av de mindre flygplatserna:Många företag har flyttat sina huvudkontor från landsorten.Försvaret, som varit storkund på många mindre orter, har drastiskt krympt.Högutbildade människor med stora inkomster har i allt högre grad samlats i storstadsregionerna.Det övriga transportnätet har utvecklats. Så har till exempel snabbtåg blivit en allvarlig konkurrent till flyget på många sträckor. I slutänden är det utvecklingen av den avreglerade flygmarknaden som avgör de mindre flygplatsernas öden, oavsett om de är i kommunal eller statlig ägo, framhåller Dan Lundvall. Den är turbulent och präglas av lågprisbolagens allt starkare grepp om marknaden. Deras marknadsandel fördubblades mellan 2002 och 2003, från sju till 16 procent. De små, okända lågprisbolagen håller sig gärna till de större flygplatserna. Men de etablerade väljer egna nischflygplatser, som inte alls behöver ligga i de hetaste regionerna. Lågprisresenärerna har visat sig vara förvånansvärt okänsliga för avståndet till flygplatsen. Det är flygbolagens varumärken och låga pris som lockar dessa kunder, inte flygplatsernas läge. Text: Cecilia Klintö/TT