"Skåningar får den vård de behöver"

Vårdbarometern ska ge en bild av vad medborgare tycker om sjukvården i olika delar av landet. För första gången presenterar Region Skåne vad de 5700 skåningarna svarat under 2002 och första halvan av 2003. - Det är först nu som det byggts på så pass mycket att man kan göra det, säger hälsoekonom Alexander Dozet på Region Skåne. Billigare läkemedel Den senaste vårdbarometern visar att skåningarna har ungefär samma uppfattning som svenskar i allmänhet. 52 procent av skåningarna tycker att de har den sjukvård de behöver. Ytterligare 21 procent instämmer delvis i påståendet. Det ser också ut som om Region Skånes kampanj för att byta ut dyrare läkemedel mot jämförbara men billigare läkemedel börjar ge genomslag. 65 procent tycker att det är självklart att läkaren ska skriva ut det billigaste läkemedlet och ytterligare elva procent tycker det är ganska självklart. Samtidigt vet närmare åtta av tio skåningar inte vart de ska vända sig om de vill klaga på den vård eller det bemötande som de fått som patienter eller anhöriga. Elva procent skulle vända sig till sin läkare och bara nio procent svarar ombud på sjukhuset eller förtroendenämnd. - Det är något man får jobba vidare med, säger Alexander Dozet. De flesta, 64 procent, som svarat på undersökningen har inte sökt råd per telefon. Bland de som ringt har var tredje vänt sig till sjukvårdsupplysningen, medan något fler ringt till familjeläkaren eller vårdcentralen. Att söka information på internet är inte heller utbrett. De flesta, 86 procent, har inte provat det. De få som gjort det har framför allt sökt medicinska råd. Det som skåningarna framför allt vill ska förbättras är väntetiderna och personalresurserna. 36 procent vill ha kortare väntetider och köer och 28 procent vill ha mer personal. Störst förtroende har skåningarna för familjeläkare, distriktsläkare och privata specialistläkare. Hälften av dem som svarat har mycket eller ganska stort förtroende för dem. Färre, omkring 40 procent, har lika stort förtroende för akuten och andra sjukhusmottagningar. Alexander Dozet tror att det beror på att patienterna får ett mer personligt möte med en familjeläkare eller distriktsläkare och att det är fler patienter som möter läkare på vårdcentraler än på sjukhuset. - Det har också skrivit en hel del om akutmottagningar. Det är möjligt att det påverkar, säger han och vill även lyfta fram det faktum att så många, mellan 18 och 24 procent, svarat varken eller. - Om man ser på akutmottagningen är det bara två av tio som har ganska eller mycket lite förtroende. Text: Ingela Rutberg