Riksdagsmän knäcker extra för miljoner

TT:s undersökning visar att socialdemokraten Ola Rask är långtifrån den ende riksdagsledamoten som knäcker extra.

Av dem som i dag sitter i riksdagen var det 2003 49 ledamöter som deklarerade för sidoinkomster på mer än 100000 kronor, förutom kapitalinkomster.

Ett exempel är kristdemokraten och kändisadvokaten Peter Althin. 2003 deklarerade han för en tjänsteinkomst på 1345021. Mindre än hälften, cirka 500000 kronor, kom från riksdagen. Förutom advokatverksamheten, finns Althin i styrelsen för Piratförlaget tillsammans med författaren Jan Guillou och Bonnierdirektören Thorbjörn Larsson som bland annat är styrelseordförande i Expressen och TV4.

Ahltin har inte registrerat sina sidouppdrag i riksdagens frivilliga register för ledamöternas ekonomiska intressen. Det har inte heller folkpartisten Mauricio Rojas, som 2003 tjänade cirka 650000 kronor utöver riksdagsarvodet. Pengarna kom framför allt från den liberala tankesmedjan Timbro, där han arbetade som vice vd.

– Jag har nu lämnat min roll som vice vd i Timbro för att ägna mig mer åt riksdagen. Men jag är kvar som rådgivare. Dessutom föreläser jag och skriver böcker. Det ger en del inkomster, säger Mauricio Rojas. Moderaten Lennart Hedquist, med cirka 430000 kronor i sidoinkomster, har anmält en rad olika uppdrag till riksdagens register, till exempel ordförandeskapen i kommunrevisionen i Uppsala och Sveriges bostadsrättscentrum.

Han anser att en riksdagsledamot har tid över för att engagera sig i annat.

– Antalet riksdagsledamöter är på tok för många. Särskilt socialdemokraterna som är så oerhört många har rimligen svårt att sysselsätta alla i riksdagen, säger Hedquist.

Ledamöternas vanligaste extrainkomster tycks komma från uppdrag i styrelser i statliga verk och bolag, befattningar de fått just därför att de sitter i riksdagen.

Socialdemokraten Kjell Nordström till exempel, berättar att han får 90000 kronor per år för att sitta i Svenska Spels styrelse och 6500 kronor extra i månaden för uppdraget som styrelseledamot i riksbanken, riksdagens bank. Han är dessutom bland annat ordförande i kommunfullmäktige i Skara. Nordström tycker inte att riksdagsledamöterna borde nöja sig med riksdagsarvodet som ersättning för alla offentliga uppdrag.

– Då skulle riksdagsmännen alltid komma i läget att inte ha några andra uppdrag och det tycker jag vore synd, säger han.

En annan källa till extrainkomster är pensioner. Trots att de ofta har långt kvar till ålderspensionen får många riksdagsledamöter, vid sidan om riksdagsarvodet på 46400 kronor i månaden, pensioner från tidigare politiska uppdrag.

Bo Könberg (fp) till exempel, får pension från sin tid som landstingsråd i Stockholm medan Rigmor Stenmark (c), Henrik Westman (m) och Lennart Hedquist (m) lyfter kommunalrådspensioner.

Ingen kommer dock i närheten av folkpartisten Gabriel Romanus inkomster. Under 2003 tjänade han 1471521 kronor, varav endast 520453 kronor kom från riksdagen.

– Resten är pension från Systembolaget där jag tidigare var vd. Om man vill att pensionärer ska engagera sig politiskt kan man inte kräva att de ska avstå från sin pension, säger Gabriel Romanus som innan han blev systembolagsdirektör bland annat var riksdagsledamot för fp och socialminister. (TT)

Mikael Bergling/TT Peter Wallberg