"På sjön är det inte så mycket som man saknar"
Ändå var det angenämt att ligga där i hängmattan som bara gungade svagt ibland. Halv fyra på morgonen väcktes vi i midskepps vaktlag. Svart kaffe och macka, sedan uppställning på däck 03.55.
Vi är 80 ombord, fördelade på tre vaktlag. Mellan 20 och 25 är riktiga sjömän. Hundvakten är mellan midnatt och fyra, sägs det. Man jobbar samma tider, dygnet runt.
Segling kan vara filosofiskt. På sjön är det inte så mycket som man saknar, det är mest sådant som man kommer på att man inte saknar - som att kolla tv, internet och mobiltelefonen. Så sade en av mina nyfunna sjökompisar. Vist, tycker jag.
Vi har gått för motor under större delen av dagen. Det är lite fusk, kan man tycka. Men mitt på dagen satte vi segel men vinden var för loj. Vi har gått förbi Hanö och sedan mot ostkusten och Vik. "Fortsätter vi så här blir det ålagille i kväll", sade styrman. När vinden inte riktigt gav skjuts närmade vi oss säkerhetszonen kring Ravlunda. Då var det tryggt att ta hjälp av motorn.
Peppar, peppar - jag har inte känt av någon sjösjuka än. Så åkband, piller och tuggummin ligger i säkert förvar i skansen (lägg märke till hur naturligt jag redan slänger mig med sjötermer).
Någon har sagt att priset för vår fantasi är oron. Efter första passet på måndagen hade vi som mönstrade på en genomgång av säkerheten för att kunna klättra i riggen. Alla ska klättra i riggen, förklarade båtsman Björn Ahlander.
Han tillade att båten har råd med ett par halta hönor. Någon enstaka kan slippa att klättra. Fast i princip behövs alla ombord, sade han, Götheborg är ett stort skepp och 80 personer i besättningen är lite i underkant. När man börjar tänka på hur det är att klättra upp i riggen, så högt som 40 meter upp i luften, finns det tusen skäl att börja fantisera och oroa sig, särskilt om man har känt av svindel någon gång. Det har jag.
Björn Ahlander, som är riggmästare och varit med och utforma Götheborgs segel och master, tröstar oss med att han själv tycker att det kan vara obehagligt att vara uppe högt i ett hus. Att klättra upp i riggen bekom honom ingenting. Men han förklarade noga hur vi skulle säkra oss för att inte riskera att falla ner. I kväll ska jag göra mitt elddop. Då ska mastskepparen Lisa Hård af Segerstad (min chef) visa mig hur man klättrar.
Annars har jag i dag haft för Götheborgs framfart synnerligen viktiga sysslor. Jag har kvajlat (rullat) tampar och torkat av målade ytor med sötvatten. Ni kan tro att hon blev fin. När vi passerade Smrishamn dök det upp en pigg säl bredvid båten. En liten gul fågel satte sig också på relingen samtidigt som solen bröt genom molntäcket. Rena djurparken här ute.
Vän av ordning kanske undrar varför vi inte seglar direkt till Ystad. Men ställer man den frågan har man inte förstått så mycket av segling. Dessutom skulle nog inte Ystads kommuns hela festkomitté uppskatta om Götheborg dök upp i
hamninopet några dagar för tidigt. Nu seglar vi dit vinden för oss. Och säkert kommer vi fram i tid till på fredag. Till dess hinner jag torka av många målade ytor.
