Närakut nytt begrepp inom sjukvård

- Hur de ska se ut, och var de ska ligga, återstår att se. Men funktionen behövs. Varje närakut behöver ett befolkningsunderlag på cirka 100 000 invånare, och ha en gränslös samverkan mellan olika medicinska specialiteter och olika vårdgivare, sa Stefan Rydén vid ett möte med massmedia på fredagen i Lund. Syftet med mötet var att ge pressen tillräcklig bakgrundsinformation om arbetet som pågår med förändring av den skånska sjukvården. Skånsk Livskraft - vård och hälsa kallas framtidsvisionen, som i nuläget inte är så konkret att det handlar om "hus och stenar", utan om funktionerna, och om samverkan över gränserna Region Skåne-kommunerna om sjukvårdsfrågor. Arbetet drogs i gång för ett par år sedan. Den del som rör närsjukvården har kommit längst. Och det är inom närsjukvården som majoriteten av akutsjukvårdens behov hanteras: de vanliga åkommorna, som egentligen inte kräver så stora resurser. Tanken är att närakuten ska vara öppen dygnet runt, ha flera medicinska kompetenser, tillgång till medicinsk service och närsjukvårdsplatser för korttidsvård, i samverkan med specialistsjukvården. Närsjukvårdsplatser blir en sorts utveckling av projekt Mimers Hus i Trelleborg, där Region Skåne och Trelleborgs kommun delar på kostnaderna för en omvårdnadsavdelning. Där vistas patienter som egentligen är medicinskt färdigbehandlade, men som fortfarande kräver så mycket omvårdnad att de inte kan åka hem eller till det särskilda boendet de kommer ifrån. - Närakuten är ett nytt sätt att arbeta, med tillgänglighet på rätt nivå och med mindre byråkrati, fortsatte Stefan Rydén. Han förklarade att med den här modellen för närsjukvård - som omfattar såväl primärvård som kommunal sjukvård och viss specialistvård - kan den specialiserade akutsjukvården i sin tur tillgodose det medicinska omhändertagande som kräver stora resurser. Redan tidigare har Region Skåne haft dialogkonferenser inom sina så kallade logistiker. Förutom närsjukvården handlar de om specialiserad akutvård, specialiserad elektiv (planerad) vård och högspecialiserad vård. Arbetet med att förankra planerna och ta vara på idéer fortsätter. En förutsättning för att nytänkandet ska gå att omsätta i praktiken är nämligen att det är förankrat bland Region Skånes 30000 anställda, och 40000 anställda i den kommunala vården. - Allt arbete tidigare har blivit fel därför att vi börjat med organisationsförändringar. Revir har stått mot revir, och det har blivit låsningar. Nu börjar vi utifrån patientperspektivet. Det handlar om attityder och förhållningssätt, förklarade Ulf Meijer, nyligen utnämnd till chef för framtidsarbetet med Skånsk Livskraft i vården. Den närmaste tiden fortsätter informationen för att förankra målbilderna hos de anställda. Och i juni ska regionfullmäktige ta ställning till samma målbilder. Politikerna är så här långt väldigt eniga om de nödvändiga förändringarna i sjukvårdens struktur. En modernisering, som innebär att personal och utrustning kommer bättre till sin rätt. Allt kring närsjukvården kommer inte att klarna i konkreta beslut inom kort, men åtminstone några planer beräknas träda i kraft under året när det gäller fördelning av vissa uppgifter till speciella sjukhus. Alla ska inte syssla med allt, det räcker inte personalen till för. Kvaliteten i vården blir inte heller särskilt bra då. Text: Gunilla Ingels