Myndighetsutredare besökte olycksplatsen

– Först om ett halvår vet jag om jag kan väcka åtal för den svåra tågolyckan i Nosaby för 14 dagar sedan.

Det säger kammaråklagare Christofer Ramkvist till Kristianstadsbladet.

Så lång tid beräknas utredningsarbetet ta.

Men åklagaren har nu delgivit lastbilschauffören Gunnar Malm misstanke om brott.

– Chauffören är misstänkt för grov vårdslöshet i trafik, vållande till annans död och vållande av kroppsskada. Vi har hållit två förhör med honom och han delgavs misstanke efter det andra.

Christofer Ramkvist, som leder polisutredningen kring tågolyckan i Nosaby, bekräftar också att polisen omhändertagit lastbilschaufförens körkort, eftersom han misstänks för grov vårdslöshet i trafik. Utredningsarbetet pågår för fullt. Igår satt Christofer Ramkvist tillsammans med polisens utredare samt representanter från Statens haverikommission, Banverket och Vägverket i ett möte på polishuset där de bland annat fick en genomgång av polisens tekniker.

Därefter åkte man till Nordströms bildemontering i Gälltofta för att titta på när polisens tekniker undersökte det påkörda lastbilssläpet. Dagen avslutades med ett besök på olycksplatsen i Nosaby.

– Det handlade mer om ett informationsutbyte. Polisen, Statens haverikommission, Banverket och Vägverket gör ju utredningar som är oberoende av varandra. Vi samlar in faktauppgifter kring händelseförloppet och dessa skall sedan ligga till grund för om åklagare ska åtala lastbilschauffören, berättar Lars-Erik Bergkvist, utredare på Banverket. Han vill inte diskutera skuldfrågan kring den svåra olyckan.

– Nej, vi får samla in alla uppgifter först. Men så mycket kan jag dock säga att vår inledande utredning kommit fram till att signalsystemet i Nosaby fungerade till fullo vid olyckstillfället, säger Lars-Erik Bergkvist och fortsätter:

– Vi har tittat på om det fanns märken på bommarna och på lastbilen och vi har upptäckt att det finns märken efter bommarna långt ned på lastbilen. Det har stärkt oss i tron att vägskyddsanläggningen fungerat som den skall.

Det kommer att ta minst ett halvår innan de olika instanserna har lämnat sina rapporter till förundersökningsledaren, åklagare Christofer Ramkvist.

– Jag kommer att gå helt på vad de olika instanserna skriver i sina rapporter när jag tar ställning till ett eventuellt åtal mot lastbilschauffören. Han behöver inte ha gjort sig skyldig till något brott utan andra faktorer kan ha bidragit till den svåra olyckan, menar Christofer Ramkvist.

Gunnar Malm nekar fortfarande till brott.

Polisens tekniker utförde också en teknisk undersökning av släpet på Nordströms bildemontering i Rinkaby där släpet stått uppställt sedan olyckan. Vad denna gett vill man dock inte avslöja. Thomas Käck från Statens haverikommission flög ned från Stockholm.

– Vi gör en egen utredning kring olyckan. I inledningsskedet gör vi en dokumentation om hur olyckan gått till. Det gäller helt enkelt att samla in så mycken råfakta som möjligt. När alla uppgifter kommit in sätter vi oss ner och gör en analys om vad som hänt. Om vårt arbete här idag vill jag av utredningstekniska skäl inte säga så mycket om.

Lars Åström

044-18 56 49

lars.astrom@kristianstadsbladet.se

Delgivning av misstanke om brott

Om en person kan antas ha gjort sig skyldig till brott är polis och/eller åklagare skyldig att delge personen misstanke om brott innan denne förhörs.

Delgivning av misstanke innebär att en rad rättssäkerhetsfunktioner träder i kraft till den misstänktes fördel, bland annat rätten till försvarare och att tiga i förhöret.

Det motsvarar ungefär det välkända amerikanska uttrycket från polisfilmer där gripna genast underrättas om att allt de säger kan komma att användas mot dem i en kommande rättegång.

Delgivning av misstanke ger också polisen rätt att använda olika former av tvångsmedel mot en misstänkt, bland annat att kvarhålla denne under förhöret.

Delgivning av misstanke är alltså inte en fingervisning om att det blir ett åtal, eftersom misstankegraden i det läget är den lägsta som finns i svensk rätt och en formalitet för att kunna genomföra ett polisförhör.

Det är åklagaren som i slutändan beslutar om åtal ska väckas eller ej. Åklagaren har också andra möjligheter, exempelvis att utfärda strafföreläggande eller meddela åtalsunderlåtelse.