Mordbränderna förändrar brandkårens sätt att jobba
När en anlagd brand blev två, tre och sedan fyra inom loppet av drygt en timme så hade räddningstjänstens insatschef redan beställt förstärkningar från andra kommuner. Under natten till måndagen arbetade ett 20-tal brandmän med att släcka bränderna och vara stand-by ifall nya skulle blossa upp. 14 brandbilar var inkommenderade från Ystad, Tomelilla, Sjöbo och Skurup.
- Det var en stabil styrka och vi var beredda på fler bränder ifall de skulle inträffa, säger Mats Svensson, brandinspektör på Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund, som kallades in som extra insatschef för att stötta upp ifall räddningsinsatsen skulle växa eller dra ut på tiden.
Det var hans kollega, insatschef Claes Jeppsson, som ledde arbetet på brandplatserna under natten.
Mats Svensson berättar att räddningstjänsten behövt lägga om sitt arbete på grund av de anlagda bränderna, eftersom de inte längre kan räkna med att behöva bekämpa endast en brand i taget.
- Det är klart att det här har påverkat vårt arbetssätt. Numera drar vi på direkt när det brinner i stan. Vi laddar med många enheter initialt, så att vi kan vara beredda ifall det kommer en till och en till. Den taktiken har visat sig vara rätt, inte minst i natt när det tog oss 3 minuter och 47 sekunder från det att vi fick larmet tills dess att vi var på plats vid den fjärde branden som var flerfamiljshuset på Trädgårdsgatan. Det är ju snabbt, men det var för att vi hade många enheter igång och hade folk som var i närheten, säger han.
Även om det inte finns några siffror på det ännu så står det klart att den nya taktiken innebär större kostnader för räddningstjänstförbundet.
- Visst är det så. Men värdet av det vi räddar är mångdubbelt högre än vad insatsen kostar. Tänk bara vad huset på Trädgårdsgatan är värt. Sedan kan vi ju inte säga: "Nu släcker vi inte fler bränder i november för budgeten är slut!". Så funkar det inte. Och detta är bara om vi pratar om ekonomiska värden. En räddad människans liv kan ju aldrig värderas, säger Mats Svensson.
Han påpekar att det inte bara är räddningstjänsten som har förhöjd beredskap.
- Vi upplever att allmänheten är mer på tå nu. Man ringer tidigt om man ser något misstänkt. Det första larmet i natt, på Aulingatan, var det ett uppmärksamt tidningsbud som gjorde. Tack var det tidiga larmet kunde vi hålla branden begränsad till uterummet. Spridningsrisken var uppenbar och hade larmet kommit fem-tio minuter senare så tror jag att vi hade haft brand i huvudbyggnaden också.
Han är nöjd mer nattens stora insats.
- Absolut. Vi var snabbt på plats och skadorna blev under omständigheterna hanterbara.
Rent formellt är det den jourhavande insatschefen som bestämmer storleken på räddningsinsatsen. Han kontaktar staben på SOS Alarm som sitter i Malmö där man ser till att avdela styrkor från andra områden.
- Det är ju styrkan i vår samverkan inom förbundet, att vi kan kraftsamla snabbt, säger Mats Svensson och vill också att allmänheten ska veta att räddningstjänsten har långtgående planering för komplicerade bränder.
- Om vi till exempel skulle få en brand i ett lägenhetshus i Ystad så vet vi precis vad vi behöver. Vi har en gigantisk planläggning att luta oss på, så vi vet hur många tankbilar som krävs, hur många stegar, hur många rökdykare som behövs för att rädda männskor. Det här är förstås inget som vi ställer oss och gissar när något väl händer. Och det är därför som vi lyckades så bra i natt.
Mordbränderna har skapat en stor oro bland Ystadsborna. Men även om beredskapen är förhöjd så råder ingen större nervositet bland brandmännen på områdets räddningsstationer, enligt Mats Svensson.
- Nej, det är det här vi är utbildade till. Hade man gått runt och varit nervös inför nästa utryckning hade man nog haft fel yrke.
