Många generaler men få soldater

I fjor tillhörde 3 444 officerare, av 10 100 befäl, kategorin högre officerare. I Finland var de 1 260 av 8 300 år 2005, i Danmark kommer det att vara 1 431 av 9 400 nästa år och i Norge finns 2 141 högre officerare i en befälskår på 9 900. Sverige har drygt en dubbelt så stor andel högre officerare som Finland eller Danmark och en halv gång till så många som Norge.

Samtidigt går dubbelt så många i Sverige majorskursen som i Finland och Norge och minst dubbelt så många överstelöjtnanter utbildas som i den andra nordiska länderna.

i mars i år fanns det totalt 9 640 yrkesofficerare inom Försvarsmakten. 162 av dem var överstar, kommendörer eller generalspersoner medan antalet fänrikar (den lägsta graden) bara var 74 medan drygt 2 000 var löjtnanter. Bristen på yngre officerare kan bli ett stort problem för de internationella insatserna. Det behövs betydligt fler av de yngre officerarna än av de högre.

Risken finns att det blir som i Danmark där belastningen av täta internationella insatser har lett till ett strömhopp av officerare från danska försvaret. I år skulle Danmark klarat av att ha 2 000 soldater ute kontinuerligt. På grund av officersbristen räknar Danmarks ÖB med att det bara kan bli 1 300.

Vid årsskiftet hade Försvarsmakten omkring 17 000 anställda, officerare och civila. Den danska försvarsbudgeten ligger på omkring 27 miljarder kronor, den norska på 37 miljarder, den finska på drygt 20 miljarder kronor medan den svenska slukar drygt 40 miljarder kronor om året. Då är det finska försvaret det största i Norden men inte lika inriktat på internationella insatser som de andra nordiska ländernas. Dessa siffror kommer från Försvarsberedningens rapport Försvar i användning som presenterades i fredags.

I Sverige diskuteras en sänkning av försvarsanslagen på närmare tio procent. Samtidigt har Norge ökat sina anslag till försvaret medan Danmark, Finland och Nederländerna valt att behålla sina anslag på oförändrad nivå.

I den svenska försvarsbudgeten finns en gökunge som gör att risken för att det ska bli mycket, och bra, materiel och fina byggnader men mycket lite "pang för pengarna", materiel- och logistikförsörjningen som tillsammans med forskning och teknikutveckling står för hela 74 procent av det svenska försvarsanslaget.

Anskaffning och utveckling av materiel, som kan vara allt från gripenplan till nya kängor, tar omkring en tredjedel av hela budgeten mot ett europeiskt genomsnitt på 19 procent. Mellanskillnaden skulle vara fem och en halv miljard kronor att spara eller att använda på annat.