Länsstyrelsen jagar bevattningssyndare

– Vi har sett flera bevattningsanläggningar som vi kommer att anmäla till åklagare, säger Elisabeth Hellmo, chef för länsstyrelsens miljöavdelning, till Sydsvenskan.

Den långvariga torkan har lett till att vattennivån är extremt låg. Samtidigt riskerar årets skördar att bli betydligt lägre än normalt. För att rädda odlingarna pumpar många lantbrukare upp vatten ur bäckar, åar eller sjöar och konstbevattnar sina åkrar. Enligt miljöbalken måste man ha tillstånd för konstbevattning. Men det finns ett undantag. Om lantbrukaren kan bevisa att vattenuttaget inte skadar omgivningen så är bevattningen tillåten.

För en vecka sedan bedömde länsstyrelsen i Skåne att undantaget inte längre är tillämpligt.

– Det ska väldigt mycket till för att man ska kunna göra ett vattenuttag som inte är skadligt för något allmänt eller enskilt intresse, säger Mats Åkesson, vattenhandläggare på länsstyrelsen.

Ändå fortsätter många lantbrukare att konstbevattna sina åkrar. Länsstyrelsen får dagligen in anmälningar om torrlagda vattenfåror och döende fiskar. Alla misstänkta smygbevattningar dokumenteras och eventuella överträdelser ska framöver lämnas till åklagare. LRF, Lantbrukarnas riksförbund, delar inte länsstyrelsens uppfattning om att all bevattning riskerar att skada omgivningen. Enligt Bengt Persson, vice ordförande för LRF Skåne, finns det fortfarande gott om vatten i vissa vattendrag. Där borde det med andra ord vara tillåtet att hämta vatten, anser han.

– Samtidigt är det inte acceptabelt att man tar ut vatten om det leder till fiskdöd. Det är inget att försvara, säger Bengt Persson.

För att reda ut begreppen kallade LRF Skåne under onsdagen till ett möte om bevattningsrestriktionerna. Där deltog även representanter från länsstyrelsen för att klargöra hur beslutet ska tolkas. (TT)

Beatrice Palm