Kritik mot familjeläkarsystemet

Familjeläkarsystemet som sjösattes i Skåne för några år sedan har blivit kritiserat av både patienter och läkare. För en tid sedan beslöt politikerna i Region Skåne att systemet skulle ses över och den 20 april ska hälso- och sjukvårdsnämnden ta ställning till ett förslag på hur det ska bli bättre. Men redan innan politikerna fått förslaget på sitt bord möts det av kritik från läkarnas sida.

Familjeläkarsystemet går i dag ut på att allmänheten aktivt ska lista sig hos en läkare på sin vårdcentral. Systemet har uppfattats som att läkaren ska ha ett särskilt ansvar för "sina" patienter. Dessutom ska vårdcentralen ha ett områdesansvar för alla patienter i upptagningsområdet som akutbehöver vård.

Det nya förslaget säger att läkaren på en vårdcentral ska ha lika stort ansvar för alla i ett område oavsett om de är listade eller inte. Och ändå ska den aktiva listningen finnas kvar.

– Tanken med hela systemet är att den enskilde patienten ska ha möjligheten att välja läkare men också kunna avstå och därmed söka sjukvård där det passar personen bäst. Det behöver ju inte alltid vara där man bor, säger regionråd Ingrid Lennerwald (s). Christina Ståhl, hälso- och sjukvårdsstrateg i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt, är en av dem som utrett frågan. Hon betonar att systemet egentligen inte gjorts om.

– Mycket av det här är förtydliganden av det som redan har gällt, så det är inga jätteförändringar. Det som inte blev riktigt som man tänkt har rättats till, säger hon.

Men Björn Widlund, distriktsläkare i Sjöbo som sitter i Läkarförbundets lokala styrelse, tycker att förändringen är meningslös.

Den principiella grundfrågan, som egentligen är den viktigaste, är att det fortfarande inte finns tillräckligt många läkare för att uppfylla de löften som regionen gett till sin befolkning. Det tycker vi är ganska anmärkningsvärt, säger han.

Redan när familjeläkarsystemet infördes varnade Läkarförbundet för att allmänläkarna på vårdcentralerna inte skulle räcka till om alla i befolkningen listade sig.

Förbundet är också kritiskt till att varje läkare ska ha 1800 patienter på sin lista. I dag är det främst de riktigt vårdkrävande som valt att lista sig.

– Det är ohållbart för en doktor att ha 1800 skåningar på en lista där alla har ett aktivt vårdbehov, säger Björn Widlund.

– Det har inneburit att det blir tyngre för dem som jobbar. Det kan göra det ännu svårare att rekrytera folk. Det reviderade förslaget som politikerna ska ta ställning till ändrar inte på något av detta, menar han. Den största skillnaden är att man förtydligar att läkarna ska ta lika väl hand om alla patienter i ett område oavsett om de listat sig eller inte.

– Vad finns det då för anledning för den enskilde medborgaren att lista sig? Och varför har man då byggt upp en dyr administration kring detta? undrar Björn Widlund.

Regionråd Ingrid Lennerwald (s) menar att mycket av kritiken från läkarnas sida handlar om att man inte varit delaktig i processen med revideringen av systemet. En facklig referensgrupp kommer därför ses ut. Enligt henne handlar problemen främst om att reglerna varit oklara.

– Det har funnits komplikationer i ersättningssystemet. Det har hänt att patienter nekats vård bara för att de inte varit listade. Så får det inte vara och därför krävs en tydlighet, säger hon. Björn Widlund tycker att grundtanken med en familjeläkare är rätt, men att det blir fel i dagens system.

– De förändringar man nu gör har enligt vår mening inte fört oss närmare en uppfyllelse av reformen. Därför är vi kritiska mot den här översynen. Den har mer riktat in sig mot den ekonomiska delen än den principiella delen.

Han får medhåll av sin kollega Per Olsson, som är ordförande för Distriktsläkarföreningen i sydöstra Skåne. Han föreslår ett annat system, det så kallade Protosförslaget som så väl Läkarförbundet som Distriktsläkarföreningen ställt sig bakom. Det bygger på en blandning av aktiv och passiv listning, att de som inte själva väljer en doktor listas av vårdcentralen.

– Det innebär förhoppningsvis att varje doktor får en bättre balans av personer med aktivt vårdbehov och andra, säger han.

Förslaget innebär också att varje doktor bara ska ha 1500 personer på sin lista.

Men det handlar även om ekonomi. I dag får vårdcentralerna mer i ersättning för dem som aktivt listat sig, och mindre för sitt områdesansvar. Att lägga till en passiv listning skulle ge mer i ersättning.

– Regimen ser detta som ett sätt att spara pengar samt att man vet att det inte finns doktorer till alla, säger Per Olsson.

Anna Maria Erling

0411-55 78 46

Familjeläkarsystemet

Familjeläkarsystemet infördes i januari 2002. Invånare kunde då börja lista sig hos en familjeläkare som är en läkare som är specialist i allmänmedicin. Tanken var att invånarna skulle känna större trygghet genom att vara knutna till en och samma läkare.

Så här många skåningar hade listat sig hos en familjeläkare den 1 april 2005:

Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt:59,5 procent

Sydvästra sjukvårdsdistriktet:49,9 procent

Mellersta sjukvårdsdistriktet:52,8 procent

Nordöstra sjukvårdsdistriktet:77,7 procent

Nordvästra sjukvårdsdistriktet:85,6 procent

Hela Skåne:63,1 procent