Annons
Nyheter

Krisen i kommunernas ekonomi forsätter

Skånska kommuner räknar med ljusare tider. Men det är en bedräglig förhoppning. Två av de sydskånska kommunerna har på tio år försämrat sin ekonomi. Åtminstone om man beräknar det egna kapital och den långsiktiga betalningsförmågan. I Simrishamn har det egna kapitalet i stort sätt halverats på tio år. I Tomelilla återstår en femtedel 2003 i förhållande till 1993.
Nyheter • Publicerad 3 december 2004
Ett lågt eget kapital gör det svårare att klara pensionsskulden, säger Peter Lindgren, ekonomichef på Tomelilla kommun. BIld: Jan-Olle Persson
Ett lågt eget kapital gör det svårare att klara pensionsskulden, säger Peter Lindgren, ekonomichef på Tomelilla kommun. BIld: Jan-Olle PerssonFoto: 

Det framgår av en rapport från Kommunrevisorerna (Komrev) som granskar de svenska kommunernas ekonomi. De senaste tio åren har hälften av det egna kapitalet, eller 34 miljarder kronor, runnit ut ur kassorna. Det motsvarar 4 000 kronor per invånare. Simrishamn har minskat det egna kapitalet räknat per invånare från 8 601 kronor 1993 till 4 825 kronor 2003. Tomelilla från 5 767 till 1 072 kronor.

– Det finns ett ljus tunneln om man prognostiserar positiva resultat för 2005 och 2006. Risken är att ljuset kan visa sig vara ett mötande tåg om man inte lyckas ha samma resultat de närmaste fem till tio åren, säger Jan Sturesson, en av de ansvariga för rapporten. Komrev har ägnat sig åt att ganska hur kommunerna förvaltat sina tillgångar under de senaste åren. Ekonomerna och revisorerna på Komrev har hittat två allvarliga problem för de kommunala ekonomierna. Dels har de många åren med underskott gjort att kommunerna naggat sina tillgångar, sparkapital och pengar från försäljningar av energibolag i kanten. Vissa kommuner tvingas nu låna till driften. Komrev konstaterar också att skattebetalarna inte fått klart för sig hur illa ställt det är eftersom de framtida pensionsutbetalningar till de kommunanställda sedan 1998 inte längre redovisas som en skuld.

Annons

Genom att knapra på det egna kapitalet och samtidig försämra den långsiktiga betalningsförmågan försämrar kommunerna också sin egen förmåga att klara av de pensionsåtagande man har den dag de kommunanställda går i pension.

– Vi skulle behöva sätt av tre till fem miljoner kronor per år för att hålla jämna steg med den kostnadsökning som vårt åtagande innebär. Det görs inte i dag. Vi har helt enkelt inte råd, säger Peter Lindgren, ekonomichef på Tomelilla kommun.

Kommunen har ett underskott i budgeten i dag och att samla i ladorna för den kostnadstopp som inträffar när den största delen av 40-talisterna pensioneras 2020 är inte möjligt. Enbart för Tomelillas del handlar det om en sammanlagd pensionsskuld på uppskattningsvis 250 miljoner kronor 2020. Likt många andra kommuner prognostiserar Tomelilla med ett överskott för 2005, men att avsätta tre till fem miljoner för att klara pensionutbetalningarna i framtiden konkurrerar med annan kommunal verksamhet som ska hanteras i dag.

Görs inget i dag kommer kommunerna att få det knepigt att klara sina pensionsåtaganden. Samtidigt ökar andelen äldre och det ställer krav på omsorg. Konkurrensen om pengarna ökar.

– Det är pengar som ska tas från samma påse. I det långa loppet kommer det inte att räcka. Jag tror att vi kommer att få det svårt om vi ska klara det här helt på egen hand utan hjälp från staten, säger Peter Lindgren, som är övertygad om att regering och riksdagen måste ändra lagstiftningen när det gäller vad de svenska kommunerna egentligen ska syssla med i framtiden.

1998 beslutade regering och riksdag att ta bort kravet på att pensionsskulden till de kommunanställda skulle redovisas i balansräkningen. Ett politiskt beslut som orsakades av kravet på att kommunerna skulle kunna redovisa en budget i balans.

Kommunekonomer, revisorer och kommunpolitiker verkar nu vara överens om att skulden till de kommunanställda i framtiden måste redovisas i bokslutet som alla andra skulder. En synpunkt som också delas av Komrev och Jan Sturesson.

– I dag friserar man siffrorna, säger han.

Robert Jönson

0411-55 78 66

Annons

robert.jonson@allehandasyd.se

.

SAXO
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons