Husbygge beroende av svartjobb
- Här i byn trivs jag, här är lugnt och skönt. Frisk luft. Men det finns inga jobb, säger Zbigniev Reczuch. Janusz Reczuch hjäper sonen med husbygget. Bild: Thorsten Persson Han murar en vägg med cementblock, slänger med van hand på bruket och får hjälp av fadern Janusz att sätta ett nytt block på plats. Han kontrollerar sedan med vattenpass att väggen blir rak och tittar nöjt in i rummet, en tillbyggnad till ett hus som mest liknar en lada. Men han bjuder oss snabbt in och berättar var badrum, kök och sovrum ska vara. - Där ska spisen stå. Han ser allt framför sig, som alla husbyggare. Men än så länge är det planer, golven är uppgrävda och alla väggar kalla och kala. - Till vintern ska det vara klart, säger han och stänger av radion med skval från en tysk station. Huset har han velat bygga länge här i den lilla byn Zarnowko, några mil söder om Swinoujscie. Byn är i stort sett bara några hus, några små tegar och så en skog där fadern jobbar som skogsarbetare. Jobbet med sonen husbygge finansierar familjen med jobb i det närliggande Tyskland. I byn där de bor finns inga arbetstillfällen. Här bor släkten och här vill Zbigniev Reczuch bygga sin framtid tillsammans med sin hustru och sin lilla treåriga flicka. Villkoren är svåra. Arbetslösheten är hög och de små lantbruken i trakten hör till en förgången tid. - Jordbruket är kaputt, säger Zbigniev Reczuch. Bara några mil bort ligger Tyskland. Där finns jobben. - Jag jobbar i Tyskland. Jag ska snart åka iväg för en månads byggjobb, berättar han. Det handlar om svartjobb. Förhoppningarna om att Polens EU-medlemskap skulle göra det möjligt för polackerna att fritt kunna söka jobb inom EU har kommit på skam. Tyskland har infört sjuåriga övergångsregler som i princip hindrar Raszko Reczuch och andra polska jobbare från att på legal vägg arbeta i grannlandet. Han tar liksom många andra i dessa gränstrakter risken att fortsätta att jobba svart. En lön på nio euro i timmen gör att han på bara ett par dagar kan tjäna vad en fabriksarbetare i Polen sliter ihop på en hel månads jobb. - Men hela tiden är jag rädd för att bli tagen av polisen. Då stämplar man mitt pass och då kan jag inte åka utomlands och jobba längre, säger han. Och utan pengar från Tyskland skulle husbygget snart stanna av. -?Men jag har lite sparat, säger han. Det skymmer och kylan gör sig påmind fastän vårbruket har kommit igång. En traktor plöjer en åker vid tomtgränsen. Janusz Reczuch lastar en kärra med jord och gödsel från gårdsplanen som ska sättas med sten. Myskankorna skräms iväg när han kör för att tippa lasset, Zbigniev Reczuch fortsätter med sitt bygge. Kan han tänka sig att jobba i Sverige, om nu den svenska linjen ändå till slut skulle bli generösare än de tyska övergångsreglerna? - Jovisst, men jag har har inga kontakter. Och det är svårt med språket, säger Zbigniev Reczuch och tänder en cigarrett. Vi skakar hand och tar farväl av Zbigniev Reczuch, en av många arbetslösa i Europa, som bara väntar på att hugga i. Allt tal om social turism och utnyttjande av vår välfärdsstat känns långsökt. Zbigniev Reczuch vill bara ha ett hederligt jobb så att han kan försörja sin familj och bygga sin framtid. - Titta förbi här till vintern när jag är färdig. Då ska jag bjuda på vin, säger han. På arbetsförmedlingen i Swinoujscie finns av naturliga skäl inte jobbare som Zbigniev Reczuch med i den officiella statistiken. Ändå var 15 mars 3?599 personer inskrivna som arbetslösa. Det är 20 procent av den arbetsföra befolkningen, men arbetslösheten är betydligt högre än så, enligt Renata Meynarczyk, chef för arbetslöshetsförmedlingen. Hon har sitt kontor på våningen ovanför arbetsförmedlingen där det är trångt med folk. Så värst många nya jobb har hon inte att förmedla. Hon berättar att arbetslösheten stadigt har ökat de senaste åren. Någon större ljusning lär inte EU-medlemskapet medföra, inte direkt, tror hon. Renata Meynarczyk har inte märkt av något intresse bland de arbetslösa för att jobba i Sverige. Kanske beror det på att det ännu inte är klart vilka regler som ska gälla. Renata Meynarczyk konstaterar bara att den fria rörligheten inom EU inte ser ut att gälla de nya medlemsstaterna. - Alla länder försöker skydda sin arbetsmarknad. Men hon tror att det finns ett intresse. Det är välkänt att polsk arbetskraft jobbar svart i Sverige. På arbetsförmedlingen arrangeras olika kurser och utbildningar för att hjälpa de arbetslösa. I ett rum i en angränsande byggnad pågår just en jobbsökarkurs. En handfull arbetslösa, unga studenter och några lite äldre personer, sitter med små namnlappar framför sig på bordet. Det kunde lika väl varit på en arbetsförmedling i Tomelilla. Det är första gången gruppen träffas. Deltagarna är alla här frivilligt och ska träffas under tio dagar. Adam Talarek, 22, säger att han vill gärna åka till Sverige och jobba. Han tror på sikt att EU-medlemskapet ger honom större möjligheter. - Jag tror att det är en stor chans, säger han. Fotnot:Namnen är fingerade på sonen och fadern i den lilla polska byn.
