Hundar sprider livsfarlig mask

Dvärgbandmasken är en parasit som har rödräv, hund och mårdhund som huvudvärd men som för att kunna bli fullt utvecklad måste värdväxla med ett annat djur. En gnagare, oftast en sork, vilken insjuknar, smittar räven som tar den och sedan utsöndrar dess ägg med avföringen för att smitta ett nytt värddjur som av misstag kan bli en människa.

Juha Toropainen, länsveterinär på Länsstyrelsen Skåne, tycker att larmet om riskerna med dvärgbandmasken är överdrivet då smittspridningen inte är så stor. Men den nyligen ut-ökade geografiska utbredningen gör att han tror att masken kan finns i landskapet.

– I och med att den finns i Sverige måste man förutsätta att den finns i Skåne.

Någon utrotning av arten tror han inte är möjlig.

– När den väl är etablerad är det väldigt svårt. Kanske kan man minska smittrycket något, men det är allt.

Maskägg ifrågasätts

Den tidigare spridda uppfattningen att människan främst smittas genom att få i sig maskens ägg från bär och svamp som förorenats av rävspillning ifrågasätts allt mer av vetenskapen i stället pekar den senaste forskningen mot hunden som den allra troligaste smittöverföraren till människan.

Charlotta Kamaterou, länsveterinär på Länsstyrelsen Skåne, anser inte att de som plockar svamp och bär behöver vara oroliga.

– Man ska inte vara rädd. Det är mycket liten risk att bli smittad via svamp och bär. Svamp tillagar man oftast och är man orolig kan man koka bären.

Parasiten är vanligt förekommande i de bergiga delarna av centrala Europa där 50 till 60 personer smittas och fem till tio dör varje år. 2010 gjordes första fyndet i Sverige och dvärgbandmasken har hittills endast upptäckts på fem platser, belägna i Västra Götaland, Dalarna, Södermanland och Småland.

– Schweiz har väldigt stora problem med rävens dvärgbandmask, säger Charlotta Kamaterou, men menar att risken att bli smittad inte ens där är särskilt hög.

– Där smittas två till tre personer per en miljon invånare och år. Det kan jämföras med att omkring 200 svenskar smittas av TBE från fästingar varje år i Sverige.

Lever och lungor

Inuti en människa kan inte äggen bli till fullt utvecklade dvärgbandmaskar utan förvandlas till mellanvärdstadiet blåsmaskar som i kroppen sprids till lever och lungor där immunförsvaret kapslar in dem i vätskefyllda blåsor vilka ombildas till cystor. Det tar 5 till 20 år innan man uppvisar de mycket smärtsamma symptomen på sjukdomen.

– Det är väldigt liten risk för en människa att smittas så som riskläget ser ut i dag men vi måste förhålla oss till att dvärgbandmasken numera finns i landet.

Hundägare bör vara uppmärksamma på smittorisken särskilt om de ofta är ute i naturen och har en hund som gärna jagar sork eller om de reser utomlands med hunden.

– Då bör man avmaska den. Närkontakt med en smittad hund är en risk. Äggen finns inte bara i avföringen utan kan finnas över allt i pälsen, säger Charlotta Kamaterou.

Den som jagar behöver ha ett högre smittotänk.

– Jägare måste tänka mer på hygienen än tidigare när de fällt ett byte, särskilt vid rävjakt, då direktkontakt med rävkroppen bör undvikas.