Färre skrivbord - fler soldater
– Detta är betydande reformförslag och kommer att innebära en stärkt försvarsförmåga, sade Karin Enström, moderat ordförande i Försvarsberedningen, när hon och de övriga sex ledamöterna på fredagen överlämnade sitt betänkande till försvarsminister Sten Tolgfors. Syftet är inte att spara utan att använda de knappa 40 miljarder som årligen läggs på försvaret på effektivare sätt. Tre till fyra miljarder ska flyttas från byråkratin till styrkorna. Det sker bland annat genom att en rad stödmyndigheter som Försvarets materielverk, Försvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets pliktverk och Fortifikationsverket slås samman.
De officerare och soldater som i framtiden ska försvara Sverige och skapa fred utomlands kommer att ingå i en ny insatsorganisation. Den ska bestå av heltidsanställd personal i stående förband och kontraktsförband med militärer som skriver på för tjänstgöring 4–8 år. Under den tiden växlar de mellan civila och militära jobb.
– Vi går från en baktung till en lätt och rörlig organisation och förhindrar en kostsam yrkesarmé, säger socialdemokraten Håkan Juholt.
Hemvärnet får en ny uppgift och en ny benämning – nationella skyddsstyrkor – och ingår i insatsorganisationen, men får inte sättas in utomlands. Försvarsminister Sten Tolgfors välkomnar förslagen.
– Det är de sista resterna av den gamla neutralitetspolitiken som nu utrangeras, säger han.
Flera vapensystem försvinner i beredningens förslag och andra reduceras. Så ska antalet Gripen minskas ännu mer. I dag har Flygvapnet 142 plan. Riksdagen beslutade 2007 att gå ner till 100 och Försvarsberedningen vill nu ytterligare "reducera i väsentlig grad". Vad det innebär i exakt antal säger man inte.
– Vi har inte fastställt något antal men föreslår en minskning med en division, säger Karin Enström.
Då en division innehåller 25 plan är alltså Sveriges framtida behov enligt politikerna omkring 75 plan. ÖB har sagt sig vara nöjd med 60-80 plan.
Det markbaserade luftvärnet ska krympas. Därför skrotas robotsystem 97. Också antalet stridsvagnar och tyngre stridsfordon ska bli betydligt färre och antalet typförband inom armén begränsas. Men det finns också områden som Försvarsberedningen vill slå vakt om eller satsa mer på. Det behövs fler helikoptrar och mer avancerad sjukvårdsmateriel. Och förmågan att leda och operera på brigadnivå, det vill säga föra trupp på 5000 man, ska förbättras.
Sverige ska alltid kunna ha 2000 personer i utlandstjänst.
Krigsmateriel ska, precis som regeringen också deklarerat, i fortsättningen helst köpas "från hyllan", det vill säga där det redan är färdigutvecklat och billigare. Bara i undantagsfall ska Sverige utveckla egen materiel.
– I första hand ska vi uppgradera, i andra hand köpa, i tredje hand utveckla med andra och först i sista hand utveckla själva för egna svenska behov, säger Karin Enström (m).
Vänsterpartiets och folkpartiets ledamöter ställer upp på allt detta, men folkpartiet förordar medlemskap i Nato, medan vänsterpartiet vänder sig mot ett fördjupat samarbete med såväl EU som Nato och säger nej till EU:s stridsgrupper. Sverige planerar att åter bidra med en sådan 2011. (TT)
Lillemor Idling/TT Leif Svensson
