Ekonomisajter för alla smaker
Nätets utbud inom privatekonomi är minst sagt brett. Här finns ekonominyheter, aktiehandel, börskurser, prisjämförelser, myndighetsblanketter, interaktiva kalkyler, budget- och kassaboksfunktioner, krediter och andra banktjänster, postorderhandel och inte minst en vitaliserad begagnatmarknad. Nu har också de länge saknade annonspengarna börjat strömma till nätet, vilket borgar för att utvecklingen mot fler och bättre nättjänster kan fortsätta och rentav öka takten.
Ekonomisajterna på nätet kan grovt sorteras i fyra grupper: medier, myndigheter, banker samt sajter med inriktning på konsumentfrågor. Till medier hör dagstidningars, tidskrifters och TV-kanalers finanssajter, liksom fristående ekonomiportaler. Höstens stora nyhet är www.N24.se, en gemensam satsning av Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Tonvikten ligger här på aktualiteter i snygg förpackning: business, börskurser och profilerade skribenter - innehåll som förmodas attrahera de stora annonspengarna. Samma inriktning, men betydligt lägre journalistiska ambitioner, har www.webfinanser.com. Här publiceras främst hastiga omskrivningar av nyheter från andra medier, och lobbyorganisationerna kan glädjas åt att rallarsvingarna i deras pressmeddelanden kopieras rakt av och publiceras som egna nyheter. En helt annan typ av sajt är Skövdebaserade www.finansportalen.se, vars digra innehåll står i kontrast till det hemmasnickrade utseendet. Förutom ekonominyheter och aktiekurser finns här stora mängder bakgrundsinformation, till exempel en pedagogisk Aktieskola. Annonsörerna är lätt räknade, Finansportalen tjänar i stället pengar på samarbeten med olika aktörer. Det ställer till vissa problem för besökaren, eftersom sajten blandar reklamerbjudanden med neutrala marknadsöversikter. Klicka på Spara pengar/Bredband och du får en utmärkt lista över leverantörernas priser och villkor. Klicka på Spara pengar/El och du får inte alls någon marknadsöversikt, utan ett erbjudande om att gå med i föreningen Kundkraft. Finansportalens samling med 3 000 länkar är för övrigt en alldeles utmärkt startplats för ett vidare utforskande av webbens ekonomisajter.
Tidskriften Privata Affärer har den kanske bredaste sajten, www.privataaffarer.se, med gott om både aktualiteter och bakgrundsinformation. Webbplatsen täcker de flesta aspekter av privatekonomi, samt en del om småföretagande - här kan du både sälja din bil och läsa om för- och nackdelarna med kapitalförsäkring. Mycket är gratis, men för några funktioner behöver du betala eller vara prenumerant. På nätet visar sig våra svenska myndigheter från sin bästa sida - tillgängliga och oftast begripliga och användarvänliga. Att klicka runt på en myndighets webb är betydligt trevligare än att bli runtkopplad i dess växel. Aldrig mer behöver vi upptäcka att vi saknar blankett K1 några timmar innan självdeklarationen ska vara inne - den finns så klart på www.skatteverket.se. Där finns också svar på de flesta skattefrågor, även om du kan behöva leta en del. Den som vill sätta sig in i hur pensionen fungerar nuförtiden eller placera om sin PPM-pengar, bör titta in på www.ppm.nu. Att sköta ärendena via nätet kan också vara en god idé för den som har att göra med Försäkringskassan och med CSN. Hos den senare pågår nu även försök med att administrera själva ansökan om studielån på nätet. Bankerna var tidigt ute på nätet. Utvecklingen av internetbankerna har hittills till största delen handlat om att underlätta för oss som kunder att köpa mer av bankernas tjänster. I dag, när så gott som alla bankärenden utom kontantuttag går att fixa framför datorn, börjar nätbanksutvecklarna intressera sig för annat än att bara generera affärer. Budget- och kassaboksfunktioner är en logisk fortsättning. Funktionen finns redan hos till exempel Danske Bank, och även om användarvänligheten behöver bli bättre så går tjänsten redan i dag att använda med stor behållning. Att kunna vända och vrida på hushållsekonomin i tabell- och diagramform är en enorm fördel för den som funderar på var det skulle gå att spara och vart alla pengar egentligen tar vägen? Nätet har också gjort det mycket lättare att vara en medveten konsument. Jämför priser på www.pricerunner.se. Läs andras omdömen om varor och tjänster och dela med dig av dina egna erfarenheter på www.cint.se. Eller använd någon av Konsumentverkets interaktiva kalkyler, www.ko.se, för att till exempel räkna ut kostnaderna för en ny bil. Verket står också bakom sajten www.telepriskollen.se. Kommunala konsumentvägledare hittas enklast via www.konsumentvagledning.nu. De snåriga ämnena el, bank och försäkring har var sin oberoende konsumentbyrå, vars webbplatser också förtjänar ett omnämnande: www.elradgivningsbyran.se, www.konsumentbankbyran.se och www.konsumenternasforsakringsbyra.se.
Bild 1: Det finns många olika typer av ekonomisajter på internet.Illustration: Liv Widell/Svenska Grafikbyrån.
Bild 2 är en grafik med nedanstående innehåll.