Blickarna vänds från Ales stenar

De senaste åren har arkeologerna börjat undersöka Sveriges mest välbesökta fornminne, Ales stenar, ur ett nytt perspektiv.

- Vi anser att vi har kommit så långt vi kan med skeppssättningen, så vi vänder fokus från den nu för att sätta den i ett större sammanhang. Därför har vi börjat undersöka området runt omkring, berättar arkeolog Björn Wallebom på Riksantikvarieämbetet, för en fullsatt hörsal i Klostret i Ystad på tisdagskvällen.

2006 genomfördes en så kallad georadarundersökning i området och den visade bland annat tydliga spår av ett cirkelformat mönster med en rektangulär form i mitten. I oktober förra året genomfördes en provutgrävning av det området.

- Vi grävde ett schakt rakt genom cirkeln och rektangeln. Vi hittade ett antal tydliga lämningar av en långdös i den inre strukturen. Vidare framträdde ett flertal avtryck av stenblock som har varit resta på platsen tydligt, säger Björn Wallebom.

De hittade även en stor bit kol vid utgrävningen och den har nu daterats.

- Den är från åren mellan 2 580 och 2 460 före Kristus. Den här typen av gravar, megalitgravar, är oftast från mellan 3 600 och 3 300 före Kristus. Vi har inte daterat graven exakt, men kolbiten indikerar i alla fall att det har funnits aktivitet här på yngre stenåldern, säger Björn Wallebom.

Han menar att utgrävningen gav mycket värdefull kunskap.

- För en lekman kan det tyckas att det inte var så mycket, men det var det faktiskt. Alla spår av dösen var kvar, förutom de resta stenarna. Vi har fördjupat tidsperspektivet på området.

De senaste åren har arkeologer hittat fler och fler megalitgravar bredvid andra monument, vilket tyder på att samhällstrukturen vid den tiden inte såg ut som man tidigare har trott.

- Det krävs en enorm produktionskedja för att skapa den här typen av monument. Därför är det troligt att hierarkiseringen av samhället började redan då och det är ny kunskap för oss, säger Björn Wallebom.