Blandmodell för svenskt jordbruk

Sedan EU:s jordbruksministrar fattade beslutet om jordbruksreformen i somras har diskussionerna pågått. Varje medlemsland har fått stor frihet att utforma den egna politiken. På onsdagen presenterade jordbruksminister Ann-Christin Nykvist för första gången hur reformen kan genomföras i Sverige. Förslaget handlar om en blandmodell, där hela arealstödet och hälften av animaliestödet regionaliseras utifrån sex arealstödsregioner. Modellen ska börja gälla från årsskiftet. Stödet inom djursektorn kommer att skilja sig åt. Till exempel betalas en större del av mjölkstödet ut gårdsvis medan tackbidragen fördelas ut på all mark. - Många som jobbar med får har kanske inte samma beroende av stöd som mjölkbönder, säger Ann-Christin Nykvist. Hon backar nu från regeringens tidigare linje om total frikoppling av alla produktionsstöd, vilket innebär att stödet inte kopplas till hur mycket och vad som produceras utan baseras på de stödutbetalningar som jordbrukaren fick under 2000 till 2002. Tanken med det är att konsumenterna ska styra vad som produceras, inte stöden, men på nötköttsområdet vill Ann.-Christin Nykvist liksom flera andra medlemsländer behålla kopplingen. Hon förespråkar därför en koppling av handjursbidraget till 2009. - Om vi har för liten produktion bland heltidsföretagen får vi inte leveranser till slakterierna. Då kan slakterier läggas ned och det blir längre för djuren att transporteras, säger hon. För att mjölkproducenterna ska hinna anpassa sig till mjölkreformen innan stöden frikopplas vill hon vänta med frikopplingen av mjölkstödet till 2007. LRF-ordföranden Caroline Trapp tror att några vinnare är de som finns utanför systemet, har hästgårdar och ingen produktion idag. - Det blir en utsmetning till ny mark som inte varit inne i spannmåls-, nötkötts eller mjölkproduktionen tidigare. Det får både nötköttet, mjölken och spannmålet vara med och betala, säger hon. Skånes landshövding Bengt Holgersson tror att det bara blir större jordbruk kvar i Skåne som kan konkurrera på världsmarknaden utan några stöd alls. - Familjejordbruken i mellanbygderna (skogsbygderna) kommer att slås ut och få syssla med Bo på lantgård till exempel, säger han. Caroline Trapp ser blandmodellen som näst bäst efter gårdsmodellen, men hon ville ha bättre besked om hur mycket pengar som ska användas till modulering, det vill säga att direktstöden dras ned successivt och att pengarna används för stöd till miljö och landsbygdsutveckling. Även EU-parlamentarikern Karl-Erik Olsson (c) efterlyser hur mycket den svenska regeringen är beredd att medfinansiera reformen, för att bönderna ska klara övergången. - Valet av modell är en ganska snygg balans, men det som oroar mig är att inte finns något besked om hur mycket medfinansieringen är, säger han. Ann-Christin Nykvist kunde inte ge något besked på onsdagen utan hänvisade till vårpropositionen i april. Text: Ingela Rutberg