Annons
Nyheter

Skolans viktiga fokus

På Bryggeriets gymnasium i Malmö kan eleverna fördjupa sig i sina specialintressen som skateboard, grafisk design eller serieteckning.
Nyheter • Publicerad 11 juni 2011
Att läsa, skriva och räkna borde vara skolans viktigaste mål.
Att läsa, skriva och räkna borde vara skolans viktigaste mål.Foto: 

På skolans hemsida skriver man så här: ”Vårt mål är att sudda ut gränserna mellan skola och fritid. När skolan är slut befinner du dig mitt i Sveriges häftigaste skatepark och har möjlighet att jobba med foto och film eller bara umgås.”

Bryggeriets gymnasium är en liten friskola med cirka 140 elever. Den beskriver inget generellt om läget på landets skolor men den kan ändå symbolisera en mycket vanlig trend, profilering och konkurrens om eleverna.

Annons

Frågan är vad den allt mer drivna profileringen av landets skolor betyder för elevernas resultat och för samhället i stort. Det är inte orimligt att tänka sig en framtid där vi får elever som kan åka bräda felfritt men som har svårt för att läsa, skriva och räkna.

Just nu är vi inne i en klassisk skolavslutningstid. På fredag sparkas studenterna ut på Söderslättsgymnasiet efter många års skolgång. För ännu fler skolelever väntar snart ett långt och välbehövligt sommarlov. Det är svårt att inte smittas av den glädje som lyckliga studenter och sommarlovsrusiga elever förmedlar.

Men säg den glädje som varar. Vilken framtid är det som väntar studenterna som lämnar skolans värld bakom sig? Det handlar inte bara om att de möter en tuff arbetsmarknad med hög ungdomsarbetslöshet utan också om vad de har med sig i bagaget.

Trenden är tydlig, och den är dyster, de svenska elevernas resultat blir allt sämre och sämre i viktiga ämnen som att läsa, skriva och räkna. Detta är inget som är okänt men det är kanske först under den gångna våren som frågan om skolan blivit riktigt het. I Dagens Nyheter har Maciej Zaremba i en uppmärksammad artikelserie tecknat bilden en av en skola i fritt fall. Debatten har sedan växt och många har gett sig in i diskussionen om skolan och hur den ska bli bättre.

Ytterst är det politikerna som har makten att förändra skolan till det bättre, något som utbildningsminister Jan Björklund aktivt gjort under sina år som statsråd. Men allt kan inte ligga på hans bord. Frågan om skolans framtid måste bli en viktigare fråga för regeringens politik.

Arbetslinjen sammanfattar alliansregeringens viktigaste politiska budskap, att arbete ska löna sig. Ett annat viktigt begrepp som återkommer i regeringens retorik är välfärdens kärna. Det handlar om att man inte får spara in på det innersta av välfärden som vård, skola och omsorg. Begreppet innehåller ett viktigt politisk uppdrag, att resurserna som ska fördelas är begränsade.

Jag vill se att skolans uppdrag får en tydligare politisk formulering. Skolan kan sägas ha två uppdrag, dels att utveckla individen, dels att bygga det framtida samhället. Det är klart att de två olika uppdragen kan vara motstridiga och att vi idag har gått mer och mer mot en skola som utvecklar individen. På sikt är detta inte hållbart för samhället eftersom vi alla i någon mån är beroende av varandra.

Fler och fler profilerade skolor leder inte till utan bort från skolans kärna. Det kan inte vara målet för skolan. Istället måste skolan ha bättre fokus på det centrala, att alla elever kan läsa, skriva och räkna. Låt stå.

Mattias Karlsson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons