Skolan som valfråga
Vad vill politikerna göra åt detta? Den frågan ställdes i den politiska debatt som hölls i Parken i onsdags för elever på Söderslättsgymnasiet. Att skolan är en viktig valfråga framgick av den debatt som följde, både mellan de elva politikerna och sedan när eleverna gavs tillfälle att ställa frågor.
En elev undrade varför Socialdemokraterna inte renoverat Söderslättsgymnasiet under sin tid vid makten medan förändringen kommer när alliansen styr. En annan elev ville veta varför den planerade renoveringen dröjer.
Oppositionsrådet Catherine Persson (S) svarade för sitt parti att det är en prioriteringsfråga och att skolan kan förbättras med mer pengar till lärare. Kommunalrådet Ulf Bingsgård (M) förklarade att renoveringen dragit ut på tiden på grund av att upphandlingen överklagats.
Ett genomgående budskap från politikerna var att det ska satsas mer på skolan. Det brukar låta så. Men det viktigaste är inte alltid den ekonomiska biten, lika viktigt är att titta närmare på hur resurserna används och framför allt, att fördela pengarna efter behov och social tyngd.
Det är tydligt i den rapport som Sveriges kommuner och landsting, SKL, släppte på fredagen över grundskolans resultat i landets kommuner. Rapporten, ”Öppna jämförelser – Grundskolan 2010”, är den fjärde som SKL släpper och visar att Trelleborgs elever presterar något än genomsnittet i riket. 73 procent av eleverna i Trelleborg fick godkänt i samtliga ämnen våren 2009. Snittet för riket var 77 procent och i grannkommunen Vellinge uppnådde 88 procent av eleverna målen.
Trelleborg ligger även dåligt till när lärartätheten jämförs. I kommunen finns det 13,3 elever per lärare i förskoleklass och grundskolan. Detta ska jämföras med rikssnittet på 11,9 elever per lärare. Vellinge kommun har en lärartäthet på samma nivå som Trelleborg.
SKL redovisar oerhört mycket statistik i sin rapport och rankar landets kommuner i flera olika avseende. Men bara genom att jämföra mellan Trelleborg och Vellinge utifrån elevernas resultat och lärartäthet så framgår att det inte alltid är resurserna som är det avgörande för hur skolan ska lyckas med sitt uppdrag. Skolans organisation och hur resurserna fördelas är viktiga faktorer för att eleverna ska få den bästa utbildningen. Att mer än var fjärde elev i Trelleborg inte klarar de uppsatta målen är inte bra.
På torsdagen var skolan även ett hett ämne i tv-programmet Debatt på SVT. I programmet fanns ett längre reportage där tv-reportern Rose Bukirwa från Uganda försökte ta reda på tillståndet i den svenska skolan. I reportaget reser hon genom den svenska skolvärlden och hon kommer fram till att hon inte vill sätta sina barn i en svensk skola. Förvisso ger inslaget en förenklad bild av tillståndet i den svenska skolan men hon har ändå en intressant slutsats.
Skolan och utbildningssystemet är inte en politisk fråga, enligt Rose Bukirwa, eftersom kunskap kommer att vara viktigt om tjugo år liksom det var för tjugo år sedan medan politiker kommer och går.
Debatten mellan politiker, lärare och föräldrar som följde efter reportaget i tv-studion blev intensiv och livlig. Det visar att skolfrågan är viktig för många men också att det är en komplex fråga. Hur kan en kommun långsiktigt satsa på en likvärdig skola när det hela tiden, år från år, finns prioriteringar som måste göra inom ekonomin.
Kanske borde skolfrågan inte vara en valfråga eftersom politiseringen riskerar att slå undan grunden för det långsiktiga skolbyggandet. Å andra sidan, skolan är en fråga som berör oss alla eftersom det handlar om vår gemensamma framtid, därför det viktigt att hålla debatten levande.
Sista ordet är inte sagt om skolans framtid, det kan till och med bli en viktig valfråga.
